Space Mirrors
In Darkness They Whisper

Tracks
1. Shadow Over Innsmouth
2. Silver Key
3. Geometry Of Witchcraft
4. In Darkness They Whisper
5. Rue d'Auseil Is Missing
6. Cats Of Ulthar
The Dreamquest Of Unknown Kadath
7. Act I: Chambers Of Azatoth
8. Act II: Through The Dream Lands
9. Act III: From Dylath-Leen To The Dark Side Of The Moon
10. Act IV: Moon Battle Of Cats
11. Act V: To Ngranek
12. Act VI: Face Of God
13. Act VII: Leng/The Crawling Chaos
14. Act VIII: Morning In Marvellous City


Band:
Alisa Coral - bass, synthesizers, mellotronic, shamisen, electronic drums
Martyr Lucifer - vocals
Massimo Arke - rhythm and lead guitars
Fabio Bartolini - rhythm and lead guitars
Sparky Simmons - guitars
John Pack - rhythm and lead guitars
Alan Davey - bass
Nik Turner - sax, flute, clarinet
Cyndee Lee Rule) - violin, viola
Allen Welty-Green - synthesizers
Bjørn Jeppesen - synth solos
A.G. Bergstein - drums


Discography:
The Darker Side of Art (2004)
Memories of the Future (2006)

Majestic-12: A Hidden Presence (2009)


Guests:


Info:
Music and lyrics by Alisa Coral. Lyrics are inspired by stories of HP Lovecraft.
Arrangements by Space Mirrors.
IDTW album was recorded from Fall 2010 to Winter 2012 at various studios around the world. Mixed, mastered and produced at KZI studio, Moscow, Russia.
Martyr Lucifer's vocals recorded at Domination Studio (RSM) by Simone Mularoni
Arke's guitars recorded at Opposite Sides Studio (Rimini, Italy) by Massimo Arcucci
Amon 418's guitars recorded at Hidden Sun Studio (Rimini, Italy) by Fabio Bartolini
John Pack's guitars and A. Welty-Green synthesizers were recorded at Studio Z, Atlanta, Georgia, USA.
Synth solos are recorded at Nattefrost Studio by Bjørn Jeppesen in June 2011.
Alan Davey appears courtesy of Flicknife Records.
Kevin Sommers - Artwork

Released 2012-08-01
Reviewed 2012-10-02

Links:
spacemirrors.com
myspace
bandcamp
transubstans

Världen är full av misslyckade projekt, Alisa Coral från Ryssland, antagligen precis som en viss Lucassen fan av Hawkwind och kanske även Ayreon vad vet jag? Hon har i alla fall skapat någon form av psykadelisk rymdrockkonstellation som på sitt fjärde album inspirerats av HP Lovecraft för sin lyrik och antagligen så också musik. Jag måste säga att detta är ett album som i informationssyfte verkligen trycker på rätt knappar för mig: rymd, psykadeliskt, tokigheter att vänta och allt det där som är så spännande, och huvudpersonen medverkar eller har medverkat i ett projekt som heter Psi Corps. Psi Corps, kan det bli mer spännande än så? undrar om Bester förekommer där. Så Hawkwind, Arjen nämns i pressinfon och Babylon 5, kan det bli mer intressant på förhand? Kanske om det funnits något som styrde tankarna mot Farscape och Stargate. Omslaget ser förresten ut som att det var målat av ett barn på dagis.

Musiken är väldigt keyboarddriven och man kommer lite grann att tänka på Hawkwind, det är mycket psykadeliska inslag och en lite viktlös känsla infinner sig nästan när man lyssnar. Sångaren är någon form av baryton eller något åt det hållet åtminstone och sången om man ska kalla den för det låter oftast totalt oengagerat, mer som att sångare Lucifer snarare läser textrader än sjunger dem. Det finns några varierade sånginslag men de flesta är av det nästan talade oengagerade slaget. Inte särskilt tungt och det mesta drunknar i atmosfär, speciellt trummorna känns väldigt distanserade lite grann som att lyssna från kontrollrummet i Nostromo på någon som spelar trummor i det lilla skeppet som man kan fly från fripassagerare i. Överhuvudtaget känns stilistiken väldigt atypisk, produktionen känns inte överdrivet bra som man är van vid som avnjutare av Arjen Lucassens rymdproduktioner, eller The Vision Bleaks Lovecrafthistorier. Ett långt album har vi också att göra med men eftersom det är så varierat är det svårt att påstå att det blir för långt av den anledningen.

Misslyckade projekt sade jag i början, detta projekt tycker jag faller pladask på grund av den urusla ”sången”, och det känns synd för det finns så mycket bra på detta album som inledningen av andra spåret, där är sången också lite bättre så där får man upp ett hopp för en stund innan allt faller platt igen. Det är också lite för tamt tycker jag, de distade gitarrerna och trummorna borde fått ta mycket mer plats för i spår som det inledande känner jag nästan för att byta plats med Ripley och de andra på Nostromo efter besöket till LV426 för sången har en så liten entusiasm att hade han bara varit en procent mindre entusiastisk hade han legat på ett band i ett krematorium.

Kort och gott, det fanns löfte om något riktigt spännande men utfallet blev något allt annat än spännande, många element i denna musikaliska äventyrsroman är väldigt intressanta och tar dig till spännande platser. Samtidigt känns det som att man hela tiden förföljs av en person som är koma personifierad och det är tillräckligt för att förlora mitt intresse.

HHHHHHH

 

Label: Transubstans Records/Infektion PR
Tre liknande band: Hawkwind/Neutron Star/Hortus Animae
Betyg: HHHHHHH (3/7)
Recensent: Daniel Källmalm

read in english