Rival Sons
Head Down


Label: Earache/Sound Pollution
Tre liknande band: Led Zeppelin/Free/Black Crowes
Betyg: HHHHHHH (2/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Keep On Swinging
2. Wild Animal
3. You Want To
4. Until The Sun Comes
5. Run From Revelation
6. Jordan
7. All The War
8. The Heist
9. Three Fingers
10. Nava
11. Manifest Destiny (Pt. 1)
12. Manifest Destiny (Pt. 2)
13. True


Band:
Jay Buchanan – vocals
Scott Holiday – guitars
Robin Everhart – bass
Michael Miley – drums


Discography:
Before the Fire (2009)
Pressure and Time (2011)


Guests:


Info:
Recorded with Dave Cobb and Vance Powell

Released 2012-09-14
Reviewed 2012-12-07

Links:
rivalsons.com
myspace
earache


Amerikanska härmaporna i Rival Sons är tillbaka med med en ny kopia av musik från en svunnen tid, musik som var intressant och spännande då och kan vara bra ur ett visst syfte men den musiken gjordes då för den tiden precis som musik görs nu för vår tid. Rival Sons förra album Pressure and Time var ganska bra men samtidigt lät den som något Led Zeppelin kunde ha gjort med dagens teknik och i ärlighetens namn är det väl acceptabelt i ett fall men nu krävs det att denna kvartett gör något som faktiskt låter som dem. Det kan väl inte vara så svårt, eller?

Det verkar faktiskt som att det är väldigt svårt eftersom Rival Sons låter som en billig kinesisk kopia av Led Zeppelin, det förra albumet var på något sätt mer modernt och lite mer eget för på detta ha de verkligen traskat kopieringsvägen. Att skriva om andras låtar är inte bara höjden av lathet, det är också ett sätt att försöka slå mynt av något som någon annan redan gjort. Visst det låter autentiskt som att det var skapt av ett band som Led Zeppelin på den tiden, men som Led Zeppelin med vinterkräksjuka eller någon liknande uppkastningsbenägen sjukdom. En recensent påstod att bandet sagt i sin biografi på myface eller något sådant att de tycker att dagens musik innehåller för lite farlighet och sedan gör de något som är så lite farligt att Led Zeppelin skulle ha kasserat det redan på sextiotalet.

Och som om inte låtstölder och en dröm om att vara farlig på 1920-talet vore nog, detta album är dessutom långt med över 56-minuters speltid vilket är ungefär 56 minuter för länge om jag ska vara helt ärlig för detta album är fullkomligt onödigt och inte speciellt bra egentligen heller. Att plagiera Led Zeppelin är inte min idé av att vara kreativ eller speciellt bra, frågan är om de inte fått köpa ett gäng av Zeppelins gamla kasserade låtidéer för det låter faktiskt väldigt mycket som att det skulle vara en kinesproducerad kopia av sagda band, inget vidare alls.

Ett album jag har svårt att se anledningen att göra, kanske för att jag alltid tyckt att plagiering inte är ett givande sätt att skapa något på, det är dessutom betydligt sämre än bandet förra album Pressure and Time. Lika obegripligt som detta albums tillblivelse är, lika obegripligt är alla de positiva omdömen jag sett av detta album, varför? musik som denna har redan gjorts i extremt stort antal och betydligt bättre så det finns ingen anledning att tycka att detta är bra och framförallt är det lika onödigt som regnsensor på en bil. Ett skitdåligt album, det finns ingen som helst anledning att ens fundera på att köpa det.

HHHHHHH

 

read in english