Band:
Johan Evertsson - Bass
Sonny Larsson - Vocals
Tom Nilsson - Guitar
Fredrik Beckmann - Keyboards
Pär Hjulström - Drums
Discography:
The Sanctuary (1986)
The Sanctuary re-release (1995)
info:
Artwork by Andreas Besterman
guests
Released 2011-10-21
Reviewed 2011-10-23
Links:
myspace
yesterrock
Musikaliskt går tankarna tillbaka till denna svunna tid, åttiotalet en tid då frisyrerna var fluffiga och det var snö på vintrarna (vilket det förstås inte är nu, enligt vissa). Det är ganska rak, okomplicerad hårdrock vi får på detta album, Motherlode sysslar inte med några konstigheter eller sådant. Ljudbilden känns också ganska autentiskt åttiotal då den känns lite opolerad och rå men samtidigt är den kanske en aning mer modern än mången åttiotalsmusik brukar kunna vara. Låtmaterialet är hyfsat varierat med lite olika typer av låtar utan att för den skull vara så att det känns supervarierat, låtarna flyter i alla fall inte ihop till en sörja som den kan göra på vissa sådana här album. Vi får tretton spår och 53 minuter musik när vi lyssnar till hela albumet utan att avbryta oss.
Men är det något bra då? Omslaget är bra och intressant, låtmaterialet är ganska varierat i kvalité precis som de är i stil. Det känns lite ojämnt skulle man kunna uttrycka säg utan att överdriva men det finns några spår som är lyckade tycker jag, inledande Promises är väldigt bra, precis som Crawling Through the Desert med den sistnämnda som favoriten på albumet. Sedan kan jag nämna Promises, Wild Dog och Titelspåret också, resten av albumet känns dock ganska intetsägande, bra låtar kanske men de säger inte särskilt mycket eller ger mig något särskilt.
Min övervägande inställning till detta album är dock positiv, då jag kan ta dessa bra spår med mig och sedan överkomma de som inte är lika vassa för dessa är trots allt inte dåliga, bara intetsägande. Jag kan väl inte direkt säga att bandet stött på en guldåder med detta album, kanske en fin ådra med järnmalm eller något i den stilen eftersom det finns en del av värde och sedan en del som känns användbart men inte direkt spännande.
Så detta arkeologiska fynd från gnällbältet visade sig trots allt vara mestadels smuts och jord men efter en penslande och knackande hittar man några riktigt fina fynd så ett okej album, kanske kan man förvänta sig mer efter så lång tid mellan albumen men å andra sidan vem säger att de jobbat med det nya albumet under ens en bråkdel av den tiden? Så om du gillar klassisk hårdrock från åttiotalet kommer du säkert att tilltalas av detta album.
HHHHHHH
