Band:
Bo Summer – Subwoofer
Jakob Batten – Guitar
Franz Hellboss – Guitar
Jonas Kloge – Bass
Thomas Jensen - Drums
Diskography:
Four Depressive Seasons (1993)
Return from Tomorrow (1994)
Submit (1995)
Helvede (1996)
There‘s Something Rotten in the State of Denmark (1997)
Retro‘ (2000)
Kokaiinum (2001)
1-800 Vindication (2004)
Burn Me Wicked (2006)
The Prestige (2008)
To Those Who Walk Behind Us (2009)
Info
Produced and mixed by Tue Madsen
Released 2011-04-01
Reviewed 2011-04-06
Links:
illdisposed.com
myspace
massacre
Initialt var jag säker på att jag skulle få såga denna skiva med tanke på att den inte tilltalade mig speciellt mycket, jag blev mest trött på hur sången förstörde allt. Dock blir denna skiva mer en illustration av hur ens åsikt kan ändras genom att man lyssnar på skivan fler gånger. Det var först efter en fyra-fem genomspelningar jag började tycka detta var acceptabelt och efter ytterligare några, att det var bra. Jag kan inte svara på om detta bara gäller denna skiva eller om det gäller allt Illdisposed gjort i sin långa karriär. Jag har uppskattat bandets melodier under hela tiden jag lyssnat på dem, men till en början störde jag mig väldigt mycket på sången och om jag har några reservationer mot Illdisposed så gäller dessa fortfarande sången även om jag kommit att acceptera den mer nu än från början.
En sak som väcker intresse för Illdisposed är att de rör sig kring ämnen som inte direkt är vanliga inom dödsmetallen, som mer samhälleliga frågor och liknande istället för förhärligande av ondskefulla ting och djävulsprylar.
Allt inleds väldigt bra med Your Own Best Companion som sätter an tonen för bandets melodiösa dödsmetall på ett riktigt bra sätt, här presenteras lyssnaren väl för Illdisposed och There is Light… Detta nämnda spår är ett av skivans elva spår (tio om du inte skaffar digipakversionen som du bör skaffa), dessa spår har en sammanlagd speltid om knappa 45 minuter vilket känns ganska idealiskt för just denna skiva. Där finns definitivt inte något spår som är direkt dåligt, det finns ett par som kanske inte engagerar sådär jättemycket men de är inte dåliga. Det finns ett par högklassiga spår också, till exempel spår tio We som är riktigt skönt med härliga keys och briljanta melodier. Digipakbonusen Alone är också riktigt bra vilket är anledningen till att jag säger att du bör skaffa den, men bäst är ändå spår åtta Rape med ett kul och bra talat intro och sedan en riktigt bra och tänkvärd låt, här har danskarna verkligen lyckats skapa en intressant låt.
Det sägs att det är danskarnas mest genomarbetade hittills och inget har lämnats åt slumpen, det är skivbolaget som säger så, jag personligen har ingen aning om det är rätt eller inte, jag har bara hört denna skiva och den är bra. Det enda som egentligen hindrar den från att vara ännu bättre och därmed riktigt bra är sången, i de allra flesta spåren fungerar inte sången speciellt väl. I de tre nämnda spåren är det bättre och de är nog spår jag kommer att besöka åter senare någon gång när jag har mer tid att lyssna på annan musik än den jag recenserar.
Det finns ljus (men det är inte för mig) är helt klart en bra skiva, elva schyssta spår och tre som är riktigt bra, och det på en skiva jag var inställd på att sätta en tvåa på innan jag lyssnat fler än fem gånger. Det är en skiva som växer för var gång jag lyssnar på den men jag kan fortfarande inte komma speciellt väl överens med sången. Denna skiva med ljus för vissa är helt klart en grym skiva som tyvärr sviks lite grann av trist sång. Detta spelar dock mindre roll när jag spelar Rape, We eller Alone och det är intrycket av dessa som stannar från denna godkända skiva.
HHHHHHH
