Band:
Fergie Frederiksen - Vocals
Dennis Ward - Bass Guitar, Guitars, Keyboards and Background Vocals
Dirk Bruinenberg - Drums
Nathan Eshman - Guitars
Eric Ragno - Keyboards
Discography:
Trillion – s/t (1978)
David London – s/t (1981)
Leroux – so fired up (1983)
Toto – isolation (1984)
Frederiksen/Phillips – s/t (1994)
Fergie Frederiksen – Equilibrium (1999)
The World Classic Rockers – Live (2000) (two versions)
Leroux – AOR Live (2000 – recorded in the eighties)
Mecca – s/t (2002)
The World Classic Rockers – Live (2003)
Frederiksen/Denander – Baptism by Fire (2007)
Info
Produced by Dennis Ward
Released 2011-10-14
Reviewed 2011-10-15
Albumet har onekligen ett intressant omslag för den som intresserar sig av sådant, på ett sätt är det samtidigt också ganska typiskt för den så kallade AOR-genren. Melodiös rockmusik med tydliga refränger och välpolerad produktion, om ni hört Toto så bör ni kunna föreställa er ganska väl hur det låter. Musikaliskt sett ingenting som bryter ny mark eller förvånar mig som lyssnare, det handlar om klassiskt formad AOR musik som klanderfritt producerats av Dennis Ward som är en ganska välkänd producent med ett flertal bands album på sin meritlista. Happiness is the Road har tolv spår och den tar 54 minuter att spela igenom.
Att ljudbilden är bra torde det inte råda något tvivel om redan från första informationen om albumet men hur står sig då låtarna på albumet? Många AOR album har mycket god produktion men låtar som inte riktigt klarar att bära upp ett helhetsintryck med starka låtar. I fallet Fergie måste jag dock säga att låtmaterialet är starkt, tolv bra spår med medryckande refränger och väldigt trevliga melodier. Trots detta är jag inte helt övertygad eftersom jag hela tiden tappar intresset lite grann mot slutet av albumet, de 54 minuter albumet kräver för att jag ska hålla min uppmärksamhet vid det hela tiden, det känns lite alldagligt till och från trots bra låtar. Jag skulle nog velat se att Fergie kapade bort två, alternativt tre låtar från albumet eftersom det skulle ge ett bättre helhetsintryck.
Balladen Follow Your Heart är definitivt ett av de spår som borde yxas bort med tanke på att den är seg som knäck, annars har jag väl inget fler konkret förslag på vad som borde utelämnats. Albumet inleds med det riktigt trevliga spåret Angel (Mirror to your Soul) som sätter an en riktigt bra ton. Spår tre First to Cry är väldigt bra, detsamma gäller det nionde spåret Writing on the Wall men absolut bäst på albumet tycker jag ändå att titelspåret är. Så jag har med andra ord ett spår som jag kan vara utan och fyra jag inte kan vara utan, så jag måste säga att Happiness is the Road är ett lyckat album.
Kanske lite i det längsta laget men utan tvekan ett spännande och bra album och om du spelar det i bilen kan det benämnas som ”happiness on the road”.
HHHHHHH
