Band:
Silvan Etzensperger - Vocals, Lead Guitar
Cyril Etzensperger - Rhythm Guitar
Dejan Terzic - Bass
Samuel "Sämi" Riedener - Drums
Diskografi:
The Fight for Metal (2006)
Guests:
Info:
Släppt: 2010-02-26
Recenserad: 2010-03-02
Länkar:
myspace
silverwolf
Med ett groteskt skivomslag hamrar dessa snubbar från alplandet ut sin kraftfulla thrashmetal. En metall som bär uppenbara spår av den så kallade Bay Area thrashen som företräds av band som till exempel Metallica, Megadeth eller Exodus. Det är snabba gitarrer och tunga trummor med en ordentlig tyngd som företrädare och om ni hört något av banden jag nämner här får ni en ganska klar bild av hur det låter. Battalion rockar ganska hårt kan man säga och det enda som egentligen musikaliskt skiljer Battalion från dessa band är tiden och nationen samt en marginellt fräschare produktion.
Jag spekulerade i att Battalion skulle vara sämre än ett annat band vars skiva vi fick samtidigt med denna, i den frågan hade jag dock uppenbart fel, Battalion var klart bättre. Jag kan väl egentligen inte säga att jag blev positivt överraskad av skivans kvalité eftersom jag inte förväntade mig något men onekligen var det en positiv känsla att inse att skivan inte var totalt skräp i alla fall. Tvärtom så är Battalions Underdogs faktiskt en helt okej, faktiskt rätt så bra skiva.
Det är en skiva som inleds med ett spår som kallas Thrash Maniacs som har en rätt skön rytm och så vidare, den fungerar ganska bra som inledning. Spåret är dock en aning långt, tyvärr, det hade kunnat göras klart mer kompakt. Annars vet jag inte så mycket vad jag skall säga om spåren, de flesta är ganska typiska för genren och de är sköna låtar som fungerar bra på denna skiva.
Där finns dock ett spår som är bättre än de andra, i mitt tycke i alla fall. Det spåret kallas för Stalingrad och är över sju minuter långt. Det är atypiskt för genren i och med att det är mer melodiöst och inte lika snabbt och lite mer en känsla av epos än de andra spåren. Detta spår imponerar verkligen med sina sköna melodier och snygga partier, tänk om resten av skivan hade hållit den kvalitén genom hela skivan. Onekligen finns där potentialen att skapa grym musik men mestadels skapar bandet bara bra musik.
Intrycket blir lite splittrat för mig i och med att de flesta spåren är bra och sedan finns det ett riktigt grymt spår. Jag måste dock säga att ett spår inte kan lyfta skivan över den där känslan av att den är bra men inte fantastisk.
Battalion är bra men inte så bra att du vill välja dem framför de ”klassiska” Bay Area banden. Dock är transporten till 80-talet rätt komplett.
HHHHHHH