Entombed - "Serpent Saints – The Ten Amendments"

Spår:
1. Serpent Saints
2. Masters of Death
3. Thy Kingdom Coma
4. Amok
5. Warfare Plague Famine Death
6. In the Blood
7. The Dead, The Dying, and the Dying to be Dead
8. Ministry
9. When in Sodom
10. The Ten Commandments
Det finns inget storslaget alls över den här skivan, vilket man lätt lurar sig att tro med en så episk titel som “The Ten Amendments”. Det finns inget tilltalande och för vidarelyssning lockande introspår, det finns inga svepande, melodiösa gitarrer, det finns inga körer eller andra element. Det här är rakt på, utan komplikationer och extremt enkel dödsmetall av de svenska legenderna, precis som vanligt.

Entombed är ett i folkmun känt band i Sverige. De har en gedigen fanskara som under hårdrockens bottenår var de enda som gick runt med hårdrockströjor med bandet logotyp på, de har nominerats för flera grammisar i Sverige, vilket är få hårdrockband förunnat, och medlemmarna syns ständigt runt om i olika projekt med andra svenska dödsakter. Utanför Skandinavien, eller Sverige för den delen, vet jag inte om folk ens hört talas om dem. Det har många i kretsen för primitiv döds säkert gjort, men utöver det tvivlar jag.

Finns det då någon anledning att söka upp Entombed och lyssna in sig på bandet? Ja och nej, svarar jag på det. Svaret varierar beroende på din musikaliska preferens. Tycker du om rock ´n’ roll med vrålsång, utan några som helst konstigheter eller krav på melodibyggande eller rytmik, ja – då kan det vara värt det. För dig som vill ha bra sång, melodier, folk som brillierar på sina instrument, tempo, takt eller progressivt musikskapande – ja, du bör nog vända dig någon annanstans.

Entombed är smala, inte vet jag om medlemmarna är svultna eller ej med det, men deras musik tilltalar bara en begränsad skara och troligtvis ingen annan. Sången är mest ett dovt kraxande, gitarrerna är så enkla du kan tänka dig, takt och tempo är minimalt varierad, mest samma tugg hela vägen, och produktionen är mörk, dov och allt annat än ren och gjord så att instrumenten får tala sin egen dikt – den är mest grötliknande.

Jag ska inte säga att allt är dåligt med ”Serpent Saints – The Ten Amendments” och Entombed, som sagt – rock ´n’ roll med vrålsång är vad det är, vilket betyder att det har det där rockgunget som de enkla 70-tals banden plockade fram, om du hört Motörhead förstår du. Det är dock alldeles för långsamt för att bli en rock ´n’ rollplatta, Entombed är mest bara platta med detta. De har faktiskt korta partier med keyboards och där gitarrerna gör annat än att spela rytm – men särskillt roligt blir det aldrig. Lägg därtil ett otroligt störande vrålande med texter om satan och andra anti-kristustiska texter så har du Entombed.

De som gillat bandet tidigare blir inte besvikna, det är precis som tidigare skivor varit – rå döds utan komplikationer. De som gillar den typen av musik kommer förmodligen också gilla det. De som däremot inte gillar rå döds, vrål eller rock ´n’ metal – ni gör nog bäst i att närma er med försiktighet. Det finns ljusglimtar med de håller sällan väldigt länge och tilltalas man inte av en mörk, rörig produktion som inte underlättar musiklyssnande på något sätt, är det alldeles för lite som hamnar på plus för att vara värt mödan. Men fansen lär, som sagt, kasta sig över denna godbit och njuta hela vägen igenom. Detta är Entombed när de är som allra mest Entombed!

Och jo, förresten. Inga köreer sa jag, men lyssnar man noga går det faktiskt att höra lite körer i spår nios When in Sodom, but that’s all folks’!

officiell websida

Skivbolag - Threeman
Tre liknande band - The Project Hate/Morbid Angel/Disfear
Poäng: HHHHHHH
Recensent: Caj Källmalm
Band:
L-G Petrov (V)
Nico Elgstrand (B)
Olle Dahlstedt (D)
Alex Hellid (G)
Diskografi:
When In Sodom (EP 2006)
Inferno (2003)
Morning Star (2001)
Uprising (2000)
Same Difference (1998)
Wreckage (1997)
To Ride, Shoot Straight And Speak The Truth (1997)
Entombed (1997)
Hollowman (EP 1993)
Wolverine Blues (1993)
Clandestine (1991)
Left Hand Path (1990)