Ice War
Defender, Destroyer

Iskrig, det låter ju spännande – är det en uppgraderad version av snöbollskrig? Bakom det namnet döljer sig en kanadensare som efter att hans senaste band Iron Dogs lades ner började med Ice War, första albumet kom 2017 och detta är det fjärde – han har dessutom hunnit med ett par EP-släpp under denna period, så man kan definitivt påstå att det är en flitig herre bakom detta. Defender, Destroyer heter det nya albumet och det har ett fräsigt omslag. Men man kan inte direkt påstå att det saknas varningsklockor här, enmansband brukar sällan vara recept för framgång men visst finns det tillfällen då det fungerar, ett högt tempo av skivsläpp brukar inte heller borga för bästa kvalité då det ofta blir mycket utfyllnad, det finns säkert undantag till det också. Men vad säger vi då om Ice War och Defender, Destroyer?

Att det är heavy metal, eller speed metal – rivig och rå, snabb heavy metal är vad det handlar om. Det går rakt på sak, enkla låtar utan krusiduller. Inget komplext som kräver mer tid och uppmärksamhet av lyssnaren, det är ett väldigt enkelt och rättframt album – kanske man kan säga ärligt och genuint. Produktionen är ganska rå, enkel kanske man kan säga och känns väl kanske inte riktigt i nivå med de snyggaste produktionerna som man hör nuförtiden. Det känns lite billigt i den aspekten, nog hade de väl kunnat göra det lite bättre på produktionsfronten. Speltiden känns åtminstone kort och koncis och det är ju positivt även om variationen hade kunnat vara bättre.

Defender, Destroyer är väl ett okej album, jag är väl inte direkt imponerad av vare sig sånginsatsen eller produktionen med det finns väl ändå något lite tilltalande i det råa och enkla. Det är dock inte tillräckligt för att jag ska bli imponerad, det känns inte tillräckligt spännande, eller tilltalande för att tilltala mig. Men för den som gillar det enklare kanske det kan vara intressant, det är som jag nämnde tidigare helt okej och inte dåligt. Låtarna är okej och de må vara generiska men de är inte dåliga. Därför tror jag ändå att det kan finnas vissa som uppskattar detta album, dock långt ifrån alla, jag tror exempelvis inte att jag är den enda som gillar fräscha och nya idéer och moderna snygga produktioner, något som detta album inte erbjuder.

Med tanke på hur det tycks bli varmare i världen kanske iskrigen för en tynande tillvaro och detta band kanske också skulle dra ner på krigandet och släppa färre album men lägga mer tid och energi på att producera dem väl och kanske även få till mer dynamiska låturval. Defender, Destroyer är inget album jag kan rekommendera, det är för generiskt och tråkigt producerat för att jag ska tilltalas och jag misstänker att målgruppen för ett album som detta är begränsad.

HHHHHHH