Autumn's Child
s/t

Label: AOR Heaven
Tre liknande bands: Last Autumn's Dream/Secret Service/Journey

Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
1. Intro
2. Rubicon Sign
3. Glory
4. Crying For Love
5. Victory
6. I’m Done
7. Sayonare Eyes
8. Face The Music
9. You’re Breaking My Heart Again
10. Everytime
11. Northern Light
12. Heaven Knows Your Name


Band:
Mikael Erlandsson – Vocals, Piano/Guitar
Claes Andreasson – Acoustic guitar/Ad Keys
Pontus Åkesson - Lead Guitar
Jona Tee – keyboards
Robban Bäck – Drums


Discography:
Debut


Guests:
Joel Starander, Peter PP Samuelsson – Bass


Info:
Produced by Claes Andreasson and Mikael Erlandsson
Mixed and mastered by Mikael Andersson at Soundport Studio

Released 2020-01-31
Reviewed 2020-01-08

Links:
youtube
aorheaven


read in english

Mikael Erlandsson som gjort sig känd som en kompetent sångare är tillbaka med en ny så kallad supergrupp bestående av kompetenta musiker från svensk hårt rockande elit. Bandet kanske kan beskrivas som en avknoppning av hans band Last Autumn’s Dream, ett band vi recenserat två gånger i Hallowed, och detta är första albumet för konstellationen. Omslaget med en trana är ganska fräsigt och det är förstås ett album som inte kommer att erbjuda några överraskande inslag, speciellt inte för dig som lyssnat en del på Last Autumn’s Dream men å andra sidan känns det ju inte ens som att det görs ett försök att dölja det faktumet.

Musikaliskt handlar det om melodiös hårdrock eller AOR, du kan använda tidigare nämnda Last Autumn’s Dream som referens. Det är inte speciellt annorlunda från det mesta du hör i genren med klassiskt klämkäcka refränger, polerad produktion, lite retrotänk och en bra sångare – inga överraskningar. Det är snyggt gjort dock och variationen är bra, speltiden känns sansad och jag har svårt att se att någon som är fan av annat Erlandsson gjort kommer att ogilla detta då det är ungefär samma sak men med lite andra musiker och ett annat namn.

Det finns ingenting att klaga på här, det låter bra och tilltalande – lätt att tycka om. Samtidigt är det lite svårt att bli direkt upphetsad då det är ytterligare ett album av samma karaktär som Erlandsson ofta gör, men det kan förstås också ses som ett säkert kort så det beror väl på hur man ser på saken. Jag vet att jag tyckt om att lyssna på albumet med de klämkäcka låtarna och starka melodierna men tror inte att jag kommer att minnas det när jag blickar tillbaka på 2020 om ungefär ett år.

Kanske saknas det en riktigt vass hitlåt på albumet men i övrigt kan man inte klaga, fans av Erlandsson och hans Last Autumn’s Dream borde tilltalas av Autumn’s Child så är du en av dessa rekommenderar jag att du tar dig en närmare titt på detta album. Det är ganska kul även om det kanske inte är speciellt minnesvärt – ett solitt och bra album helt enkelt.

HHHHHHH