5thMachine
Back in Time

Label: Lions Pride Music
Tre liknande band: Tokyo Motor Fist/Danger Danger/Whitesnake

Betyg: HHHHHHH (3/7)
Recensent: Daniel Källmalm
Tracks
01. 5th Machine
02. The Wind
03. The Song Of A Beggar
04. Mirrors And Bones
05. Until The End Of Time
06. Say No To Time
07. Home
08. Take Me Away
09. Dreaming Nights
10. For All The Young
11. Back In Time


Band:
Fábio Cabral - Vocals
Guma - Guitars
Tiago Fusco - Guitars
Carol Fusco - keyboards
Eder Zavanella - Bass
Boris Boroski - Drums


Discography:
Debut


Guests:


Info:
Produced, mixed and mastered by Thiago Bianchi
Arranged by Fabio Cabral, Tiago Fusco and Guma
Lyrics by Fábio Cabral and Tiago Fusco
Recorded at Fusão vm&t studios, São Paulo, Brazil
Artwork by Carlos Fides at Artside studio

Released 2020-06-29
Reviewed 2020-07-18

Links:
lions pride music


read in english

5th Machine är ett lokomotiv som tar dig bakåt i tiden, bakåt till det förflutna. Inte så långt som till en tid då ångloken dominerade järnvägarna men många år bakåt sett från dagens datum. Back in Time är det brasilianska bandets debutalbum som enligt skivbolaget kommer att ta lyssnaren på en resa genom ljud, genom tid och genom tanke. Det låter ju alldeles fantastiskt om det hade varit sant, omslaget kan dock sägas vara ganska fräsigt och att inleda med en ångvissla är ju aldrig fel.

Kvintettens musik kan beskrivas som åttiotalsinspirerad hårdrock/heavy metal, stilistiskt inget överväldigande eller dramatiskt. Det är väl knappast heller äventyrligt, men visst kan man väl kategorisera det som en stilistisk tidsresa till en svunnen tid. Produktionen är mer modern än den var när den här musiken började göras, låtarna är enkla och har en del klämmiga element men det är svårt att släppa den där känslan av att det är ganska generiskt, att vi hört det många gånger förr och att de intressanta idéerna lyser med sin frånvaro. Jag tyckte inte heller att bandets sångare är speciellt imponerande.

Enkla låtar i klassiskt hårt rockande eller heavy metallande stil, lätt att ta till sig och med vissa klämkäcka refränger kan säker några av låtarna tilltala genrefans. Men egentligen är det ganska svårt att imponeras av ett band och ett album som saknar fantasi och bara kopierar sådant som andra gjort tidigare. Det är ett oerhört förutsägbart album där det inte ens känns som att bandet försöker komma med något eget, något fräscht, eller något tankeväckande. Man tröttnar snabbt och i slutändan är kanske ångvisslan som inleder och avslutar det inledande spåret albumets finaste tillfällen. Inget av spåren glänser för mig, de är alla hyfsade men inget som engagerar.

Ett debutalbum som får mig att rycka på axlarna och ska jag vara helt ärlig är det svårt att se några överdrivet positiva tendenser hos detta band. Det bästa är väl att det inte är uselt och att man kan lyssna igenom albumet utan att driften att vilja stänga av det växer sig alltför stark. Men nej, jag skulle inte rekommendera Back in Time, det finns betydligt bättre nostalgirock än detta.

HHHHHHH