Zapruder
s/t

Galen Mathcore, det är vad det franska bandet Zapruder har att erbjuda för den som tar sig an deras nyaste album, ett rött album med fiskar på framsidan. Det är deras tredje alster i en karriär som inleddes med ett släpp 2012, det sägs vara deras mest personliga album. Det skapades på ett lantställe med spritdrickande varje dag och grillande, de påminde sig om Zapruders ursprung som i pressmaterialet sägs vara vänskap, att ha kul och rock’n’roll – dessa eviga värden för en rocker.

Musikaliskt handlar det om Matchore, kanske inte lika dynamiskt och tungt som vissa band i genren. Det känns inte speciellt varierat egentligen, och kanske skulle man kunna säga att det inte heller är ett speciellt dynamiskt album. Ljudbilden är helt okej men ingenting fantastiskt och jag tycker att sångaren saknar driv, han känns lite tråkig. Albumet i sig känns också lite statiskt, kanske är det fantasilöst eller så vill de för mycket och resultatet blir ett ganska händelselöst album, tur då att det är ett kort album.

Jag kan väl inte påstå att det är ett speciellt imponerande album, det är väl okej på många sätt men det imponerar inte. Det är inte speciellt galet trots att pressmaterialet talar om det, jag saknar djupet, passionen, inlevelsen som man vill höra på ett riktigt bra album. Kanske att den som uppskattar musik som mathcore finner detta album mer tilltalande än jag gör men jag är inte så säkert. Det känns lite för fantasilöst och lite för idélöst för att verkligen fängsla mig som lyssnare.

Zapruders tredje alster imponerar inte, det är kanske inte ett album att hålla sig undan för den som gillar den matematiska metallen men kanske för resten av oss. Jag är inte imponerad och jag tror inte att det är ett album som kommer att hyllas alltför mycket i bredare kretsar av musikfans.

HHHHHHH