Vision Divine
When All the Heroes are Dead

Vi människor tycks sträva efter att leva in en värld där alla hjältar är döda, där man ska bli vid det man föddes till, ingen ska sträva efter att bättre livet för sig själv eller någon annan. Det är en tid Vision Divine skriver om på sitt nya album, kanske. Men än är då fan inte alla hjältar borta, Mike Terrana trummishjälte finns ju i bandet och de själva kan väl kallas för power metal-hjältar. Det var några år sedan sist men bandet som en gång hade Rhapsodys Fabio Lione som sångare har alltid bjudit på imponerande power metal, ibland med sköna progressiva inslag. Nu sjunger Ivan Gianni och de bjuder oss på elva nya kompositioner, tolv om man räknar digipakbonusspåret Angel of Revenge.

Det är ett grymt underhållande italienskt power metal-album med utmärkt produktion, Simone Mularoni har stått för mixandet och mastrandet – då kan det ju inte misslyckas. Det är lätt progressivt, många låtar har bra fart och det finns massor med keyboards och melodier som gör att det känns medryckande. Alla låtar förs fram med en självklarhet och ett flyt som få power metal-album lyckas förmedla. Men visst är det knappast vad man kan kalla originellt, fans av Vision Divines tidigare alster kommer att känna igen sig och ingen lär sätta drycken i vrångstrupen någon gång under albumets gång. Sångaren är dock grymt vass, variationen excellent och att kalla detta album för något annat än en utmärkt produktion vore en lögn av lika episka proportioner som musiken det bjuder på.

Episkt – det är så här power metal ska låta, medryckande klämkäckt utav helvete och där de tempostarka låtarna är fantastiskt bra. De lugnare låtarna kanske inte är av riktigt samma kaliber men det finns inga svaga låtar men det finns några riktigt episka partier som bara dem gör albumet värt att kika närmare på. Avslutande Angel of Revenge har några riktigt fräsiga inslag men jag tycker personligen att spåret Were I God är magiskt – en refräng och melodi som de flesta power metal-artister borde vilja döda för att åstadkomma. Som så ofta när det gäller musik kan man ju ha åsikter om bristen på originalitet, och det helt legitimt men samtidigt orkar man inte tänka på det när man hänförs av riktigt vassa låtar – antagligen årets bästa power metal-album efter Freedom Calls utmärkta M.E.T.A.L.

Snubblande nära ett högre betyg och definitivt ett album jag tycker att alla bör kika närmare på, speciellt ni som uppskattar power metal. Fans of Vision Divine kommer säkert vara alldeles lyriska över detta album som visar att alla hjältar nog trots allt inte är döda riktigt ännu, det är ju ett gäng hjältar som står bakom albumet.

HHHHHHH