Suidakra
Echoes of Yore

25 år blir det Suidakra i år och det firas med pompa och ståt, de släpper Echoes of Yore som är en Best of-skiva. Men hur väljer man det bästa från en karriär som spänner 25 år och ett dussin album? Suidakra har låtit fansen välja ut sina favoriter så det är de tio mest populära låtarna bland fansen som finns att höra på detta album, nyinspelade så att allt känns fräscht och nytt trots det kvartssekel som bandet har på nacken nu. Snyggt omslag av Kris Verwimp och tidigare medlemmen Marcel Schoenen hörs sjunga klarsång för att återknyta till bandets historia.

Men ett snyggt omslag och ett urval av låtar valt av bandets fans är ju en sak men det är ju ändå låtmaterialet som ska glänsa. Det handlar om keltisk metall, extemmetall med inslag av keltiska tongångar – den som hört bandet tidigare kommer att känna igen sig. De kan jämföras med andra band i samma genre som Wolfchant, Eluveitie med flera då de är relativt nära dess stilistiskt. Detta nya album känns ganska fräscht, mycket snyggt producerat med starka melodier och bygger mycket på bandets styrkor med bra dynamik och så vidare.

Det är bra att de håller albumet kort och inte väljer för många låtar, det blir direkt och intensivt. Dessutom tycker jag att det är ett väldigt väl sammanhängande album trots att det är ett urval av låtar från hela karriären, något som förstås är möjligt eftersom alla låtar är nyinspelningar och producerade vid ett tillfälle och inte som när man bara plockar ut sina favoriter och sätter ihop dem på ett album. Jag skulle nog vilja säga att det är mer intressant en det mesta annat jag hört från Suidakra, väldigt fokuserat och fräscht – väl sammansatt.

Echoes Of Yore har inte mycket som känns negativt, jag kan inte peka på någonting såhär på rak arm. Det är relativt fräscht, det är tungt, dynamiskt och storslaget med djup och känsla – en fin hyllning till de första tjugofem åren av Suidakraisk musik. Det mest positiva är ju att de gör ett nytt album med gamla låtar istället för att släppa någon trött kompilation, det gör ju också att det blir ett album som kommer att fungera för många fler än bara de som samlar på sådant bandet släpper.

Tummen upp, det är riktigt bra tycker jag. Ett underhållande, fräscht och trevligt album som man definitivt kan låta snurra i musikspelaren både en och två gånger – dessutom kommer den ju på vinyl vilket gör det än mer intressant. Slutsatsen är att det är ett album väl värt att kika lite närmare på.

HHHHHHH