Quantum Leap
No Reason

Lagom dystopiska Quantum Leap från Uppsala debuterar med ett album kallat No Reason som är en historia om hur vi människor rusar mot apokalypsen genom att förstöra ekosystem och så vidare. Och de har bjudit in ett gäng musikaliska gäster för en tung fest medan solen går ner för sista gången, hur kul låter inte det? Det talas mycket om mörker i presstexten, mörk tematik och en mörk producent och så vidare – bastard är också ett ord som används för att beskriva bandets stilistiska blandning mellan garagerock och postpunk (ni vet den de spelade på postkontoren när de fanns) som beskrivs som källor till energi och mörker.

Ett alternativrockigt och post-punkigt album med ett intressant mörker, så kanske man kort kan beskriva Quantum Leaps första alster. Dussinet låtar som kanske hade kunnat vara lite mer varierade för att skapa dynamiken som kan hålla fast lyssnarens odelade intresse från början till slut. Jag gillar produktionen som jag tycker känns ganska fräsch och fräck, bra sångare dessutom. Tungt men får mig också att dra paralleller till de tre liknande banden listade ovanför denna text, kanske som känslan av ett minne från svunna tider – då posten spelade postpunk på sina kontor, eller kanske inte. På något sätt kan det beskrivas som ett snyggt soundtrack till apokalypsen som börjar med en varm sommar och slutar som Venus, eller något i den stilen.

Att beskriva det som ett schysst album kan jag göra utan förbehåll, det är ett ganska underhållande album överlag. Jag ser väl inga dramatiska svagheter, men jag hade gärna sett några riktigt dramatiska styrkor då jag kan tycka att albumet känns något variationsfattigt och saknar något som griper tag i mig som lyssnare och som får mig att verkligen vilja återkomma till albumet oftare – något som en riktigt vass och fängslande låt för att ta ett enkelt exempel. Men det är bra, speciellt sångarinsatsen och jag gillar även ljudbilden men albumet fångar inte riktigt mitt odelade intresse så det känns kanske mest som ett schysst album att spela i bakgrunden. En bra debut som kanske kan vara värd att kika närmare på för den som gillar de liknande banden, eller post-punkig garagerock.

På det hela taget kan man utan tvekan säga att det är ett solitt album som nog knappast kommer att göra någon köpare besviken, de har definitivt byggt en bra grund för en spännande framtid. No Reason är schysst partymusik för den som inväntar apokalypsen som vi själva skapat, så tummen upp för en debut som kan tänkas lova väldigt mycket inför en fortsatt spännande karriär om nu inte världen hinner gå under förstås.

HHHHHHH