Civic Soma
Hybris

Ett band som bjuder på Hybris, det är vad som snurrat en hel del i min musikspelare de senaste dagarna. Bandet heter Civic Soma och detta är deras debutalbum, ett album där de söker skapa musikalisk eskapism och meningsfull rockmusik. Kul skivomslag, kanske inte supersnyggt men det fungerar väl för albumet – kanske lika spännande som musiken skulle man nog faktiskt kunna påstå – är det ett band med hybris?

Musikaliskt kan de väl beskrivas som psykedelisk rockmusik, Pink Floyd är en bra jämförelse kan jag tycka. Bra produktion, bra sångare, ganska bra variation och lite sådär lagom skruvat utan att verkligen ta skruv. Inte direkt komplext eller svårt att ta till sig, lättillgänglig psykedelisk rockmusik med hyfsat djup skulle man nog kunna påstå att det är. 57 minuters speltid är vad som erbjuds och jag skulle vilja påstå att det är en lite väl lång speltid, de hade gott kunnat göra ett flertal av spåren lite kortare då jag tycker att många av spåren blir lite för långa och därmed tappar lite av drivet framåt.

Det är ett bra album, bra låtar, en del skoj idéer men också en hel del retro och lite plagierande. Kul att lyssna på, lätt att tycka om. Det är helt enkelt ett trevligt album som nog kan gå hem hos en bred publik. Kanske inte så värst nyskapande eller fantasifullt men välgjort, snyggt och bra. Jag gillar nog främst det spår som kallas Deserted som jag tycker är underhållande och trevligt, svagheten är väl att det tenderar till att bli lite långdraget vilket aldrig är helt idealiskt för ett album – tur då att alla spår generellt håller en god klass.

Bra album, bra debut som lovar gott inför en fortsatt karriär för bandet som började med att kalla sig Flying Carpet 2010 men efter några års flygande blev det Civic Soma och efter några år som Civic Soma släpper de alltså denna trevliga debut. Kul album, kanske inte det mest speciella jag hört men om man gillar Pink Floyd och sådant är det definitivt ett album väl värt att titta närmare på.

HHHHHHH