Black Rose
A Light in the Dark

Rosor av det svarta slaget, svenska sådan är vad jag recenserar idag. Jag tänkte skriva om hur jag har ett gäng gamla vinyler med Black Rose och så vidare, men de jag har är förstås av det brittiska bandet med samma namn – detta svenska band är min skivsamling hittills i avsaknad av, eller förskonad från. Det handlar om ett band vars historia sträcker sig hyfsat långt bak i tiden, debutalbumet kom redan 1993. Sedan dess har sedan kvartetten mäktat med en hel räcka demoer av olika slag samt fyra ytterligare album och en EP. Så detta album som sägs bjuda på ett ljus i mörkret fullbordar alltså ett halvdussin album för detta svenska band.

Och musikaliskt handlar det om klassisk hårdrock, det är byggt på tydliga refränger och ganska typiska hitsökande element som album i hårdrockgenren oftast bygger sin musik kring. Det vilar något väldigt välbekant över musiken Black Rose har att erbjuda på detta album. Hyggligt modern produktion som kanske inte glänser, detsamma gäller sångaren som man inte kan invända så mycket mot men han glänser inte. Och efterhand blir också musiken lite förutsägbar, det känns som att bandet kanske lite väl starkt håller fast vid svunna tider och lyckas därför inte riktigt fängsla mig. Det känns lite fantasilöst faktiskt.

Snyggt omslag, det skulle kanske kunna göra det värt att titta på albumet bara för den sakens skull. Det är ett ganska schysst album innanför omslaget också, låtarna fungerar och är ganska medryckande. Det saknas dock kanske lite djup och man tröttnar ganska snabbt på albumet, lite mer variation och fantasi hade definitivt inte skadat men eftersom de håller allt kort och koncist hinner det ta slut innan man tröttnar alltför mycket. Fans av klassisk hårdrock kommer definitivt att uppskatta detta album.

Ett schysst album helt klart, men det är kanske inte så speciellt minnesvärt eller speciellt. Känslan är att vi hört det förr och kanske lite för många gånger för att orka engagera oss riktigt en gång till och det skulle ha behövts en stark hitlåt för att lyfta helheten lite. Gillar du klassisk hårdrock av det lite melodiösare slaget kan detta definitivt vara ett album att kika lite närmare på.

HHHHHHH