Demonic Resurrection
Dashavatar

När jag såg omslaget till detta album visste jag att det var ett album jag bara måste recensera, ett som ser så coolt ut kan man ju bara inte hoppa över. Det är dock inte alltid man får ett så bra album som man hoppas men i Demonic Resurrections fall får vi definitivt ett album som sparkar röv ungefär lika mycket som omslaget – och det är inte lite. Indiskt band. De bjuder dessutom på ett konceptuellt album som handlar om Vishnu och dennes avatarer, där varje spår illustrerar en av dessa avatarer. Både lyrik och omslag illustrerar också denna historia baserad i den indiska mytologin – så man kanske kan beskriva dem som ett band som vidgar vår kunskapsbas om diverse kulturer.

Musikaliskt håller det till i den melodiösa och lite progressiva varianten av den svarta metallen, kanske lite norskinspirerat från band som exempelvis Dimmu Borgir men de har också inslag ur mer indiska musiktraditioner. Ett intressant album rent musikaliskt, riktigt bra producerat och varierat. Sången är både klarsjungen och vrålad där jag kanske inte är överdrivet imponerad av någondera, men inte direkt nedslagen av dem heller. Det är inte direkt svårt att konstatera att detta är ett album av väldigt hög musikalisk kvalité och att bandet har en relativt fräsch ljudbild.

Dashavatar är ett riktigt vasst album, ett riktigt vasst rövsparkande extremmetallalbum av en kvalité vi ganska sällan skådar och ett av de mer intressanta jag hört på ett tag. Sången är väl den lilla svaghet jag kan se, inte ens de femtiosju minuterna som albumet spelas känns överdrivet långa. Det är faktiskt ett ganska imponerande album måste jag konstatera, det har riktigt vassa låtar, ett stort djup och är tilltalande från start till mål. Det är inget svårt val att rekommendera detta album och inte bara för dem som gillar den här typen av musik, jag tror faktiskt att de kan tilltala en ganska bred publik.

Första spåret om fisken är nog albumets finaste, men jag tycker att alla spår på albumet är av riktigt bra kvalité. Sammanfattningsvis så kan vi väl bara skriva att det är ett kul och fräscht album som definitivt är värt att titta närmare – dessa indier vet definitivt hur man berättar en intressant historia.

HHHHHHH