Ravenia
Beyond the Walls of Death

Finskt och kvinnofrontat, kan det vara Nightwishinspirerat? Det är klart att det kan vara, men det kan förstås vara något annat också. Det kan ju också vara lite power metal, åtminstone om man ska se utifrån skivomslag och logo. Det är inget litet band, de är faktiskt hela nio personer i bandet – kanske det till antalet största bandet jag recenserat. Jag misstänker dock att det är ett band som nog inte till popularitet kommer att vara det största jag recenserat.

Musikaliskt är det grandiosa melodier, symfoniska inslag, operatisk sånginsats – känns kanske lite inspirerat av filmmusik får jag nog tycka. Snyggt producerat, storslagen ljudbild och det känns som att vi har att göra med ett väldigt ambitiöst band och deras debutalbum känns väldigt ambitiöst. Sånginsatsen känns dock lite profillös, melodierna är dock starka och det finns en del djup och episk känsla men kanske inte så mycket variation som man kan önska. 55 minuters speltid känns faktiskt i längsta laget trots den typ av musik bandet spelar, musik som generellt fungerar på lite längre album.

Ett bra album kort och gott, ganska dramatiska melodier och så vidare men sången känns lite trött och statisk. Hon är väl ganska okej som sådant, rösten är det inget fel på egentligen men jag tycker inte riktigt att känslan finns där – det finns inget driv och ibland, som exempelvis i första spåret, slaktar hon låten med sin sång. Med en annan sångare/typ av sångare hade det nog fungerat väldigt bra men jag tycker inte riktigt att det fungerar lika bra nu. Det är definitivt långt ifrån dåligt, det saknas en del men man kan inte vara för hård eftersom det gör väldigt mycket väldigt bra. Både imponerande och mindre imponerande helt enkelt, men jag tycker att ni som är fans av genren kan titta lite närmare på det för det kanske kan tilltala er.

Avslutningen är bäst, början tycker jag inte riktigt om – introt till första spåret är bra men spåret i sig är inte lika bra. Sista spåret We Stand as One är det bästa spåret och det är faktiskt väldigt bra, i övrigt är det en solid insats med en lite tråkig inledning. Det känns som att det finns mer att hämta hos Ravenia, detta album känns mer som att det är ouppfylld potential än en riktigt fantastisk lyssningsupplevelse. En okej debut men knappast en som skriver in sig som en musikhistoriens stora upplevelser.

HHHHHHH