Klone
Black Days

Franska Klone och Pelagic records putsar av ett par lite äldre album från bandets bandets bibliotek och av dessa tre alster är Black Days det äldsta och det kom i original 2010. Nu får vi det på CD men också första gången på LP, LP-versionen innehåller dessutom några extra spår, 4 livelåtar som de inte släppt tidigare. Bandets historia började annars 2003 och deras senaste album såg dagens ljus 2015, det var ett album jag inte hade tid att recensera tack vare den strida ström av nästa identiska album som svämmat över mina kommunikationskanaler. Nu har jag dock gett mig fan på att skriva om Klone och deras musik som kan sägas spänna över ett ganska brett musikaliskt spektrum.

Från Stoner till psykedeliskt, metal, hårdrock – kanske kan det beskrivas som lite progressive. Intressanta infallsvinklar men också mycket välbekanta idéer. Varierat och med ganska hyfsat driv även om tempot är ganska långt och musiken på detta album ganska mörk. Sångaren är bra, han har pondus och är inte rädd för att trampa in på mindre välbekanta tillslag, kanske kan han beskrivas som utmärkt för Detta band. Ganska snyggt producerat men kanske att ljudbilden blir lite väl massiv och det är därför lätt att få känslan av att det är en kompakt skapelse där allt flyter samman till en stor ogenomtränglig massa. Är man lite trött har det en väldigt sövande verkan, så inget att ha i bilen vid långkörning på raka, tråkiga vägar utan fantastiskt sceneri.

Det här är inte det bästa av de två albumen bandet återutger, detta album känns lite för segt och kompakt för det, men jag vill trots allt betona att bandet utför sitt musikaliska utövade på ett kvalitativt sätt och det hörs att det är ett bra band även om det nog inte riktigt når upp i den kvalité bandet kan ha. Black Days behöver mer dynamik, mer jävlar anamma och mer pondus – det blir lite för sömnigt i längden och det spelar ingen roll hur bra de spelar eller hur bra de producerar sitt album när det där lilla extra saknas.

Man kan ha vissa synpunkter att åter ge ut album så här snart efter det släpptes men jag tänkte inte fokusera på det även om jag tycker att de kanske kunde ha väntat ytterligare en sådär minst fyra år innan albumet fick se sig utgivet på nytt. Det räddas dock lite av att det kommer i en 2-LP-version vars bonusspår jag dock gärna hade varit utan. Så innan jag helt tappar tråden kan jag konstatera att detta är ett fint album vilket också Farao Ramses har bekräftat i ett twitterinlägg, jag är dock inte fullt lika entusiastisk utan säger att det är bra men inget du behöver lägga dina resurser på om du inte är en inbiten fan av Klone.

HHHHHHH