Degreed
Dead But Not Forgotten

Tracks
1. The Scam
2. Face The Fact
3. Madness
4. Shame On Me
5. Better Safe Than Sorry
6. Love Me Love Me Not
7. Drama
8. Kill Your Darlings
9. Touch Of Paradise
10. Forgive You
11. Start Again
12. Firefly
13. The Final Ride
14. Turn Around Don’t Back Down)


Band:
Robin Ericsson – Vocals & Bass
Daniel Johansson – Guitar
Mikael Jansson – Keys
Mats Ericsson – Drum


Discography:
Life, Love, Loss (2010)

We Don't Belong (2013)


Guests:


Info:
Produced by Gary Hughes
Mixed and Mastered By Dennis Ward
Album cover illustrated by Gaetano Di Falco

Released 2015-06-19
Reviewed 2015-10-13

Links:
degreedmusic.com
myspace
last-fm
reverbnation
soundcloud

sun hill

Svensk hård rockmusik, det brukar nästan vara en stämpel för kvalité. Degreed släppte för ett tag sedan sitt tredje album och det har jag äntligen lyckats ta tag i och omskriva i ord. Död men inte bortglömd kallar de albumet som har ett för titeln passande skivomslag, kan det tänkas att de ser sig som icke bortglömda när de själva kilar vidare om några år? Jag måste dock tro att inte alltför många band uppnår en sådan status ifrån sina karriärer, och det kanske är ännu svårare för band som är ganska nya att uppnå den statusen. Degreed har inte jag direkt lagt märke till tidigare, därmed inte sagt att de inte förtjänar odödlighet – om de gör det får du snart veta.

Modern rockmusik med en klassisk sångare och en känsla av trogenhet till genrens rötter, ganska bra driv och energi i låtarna. Snygga keyboards i en välplanerad undanskymd roll bakom riffandet och sångaren. Bra producerat är det också, generellt en väldigt väl genomarbetad produkt som inte borde skrämma bort någon. Tydliga refränger tycks också vara en arbetsmetod för bandet, det gör albumet lätt att ta till sig även för förstagångslyssnaren – vari albumets styrka ligger. 14 spår och kanske inte alltför stor variation är mindre bra, och det trots att de faktiskt kallar ett spår Kill Your Darlings och det trots att vi hyllade deras senaste album som var betydligt kortare. Det var dock inte jag som skrev om det så jag vet inte hur lika dessa album är men jag kan konkludera att detta är ett väldigt välproducerat album om än lite långt.

Jag tycker också att det känns lite tillbakahållet, det saknar den där sista knuffen och blir lite mer av ett album som tilltalar alla ganska mycket men samtidigt inte tilltalar någon riktigt mycket. Det är ett ganska skönt album med bra melodier och schyssta låtar men inget sticker ut och griper tag i mig och det känns ganska mycket som generell melodiös hårdrock/AOR i att det är ett album ingen kan ogilla men som är för identitetslöst för att någon ska älska det. Nu tror jag säkert att bandet är mycket nöjda och så där men jag önskar lite mer av album i denna genre som kan vara den som är klart mest representerad i min skivsamling.

Ett album någonstans i mitten av skalan för album i denna genre. Riktigt bra producerat och bra melodier, medryckande låtar men man tröttnar ungefär tredje gången man hör albumet. Det är ett album som säkerligen inte kommer att göra genrens fans, eller andra fans, besvikna eftersom det spelar på allt som är bra i genren men det saknar den där sista personliga touchen som gör ett bra album till ett grymt eller fantastiskt album. Ingen låt sticker ut och griper tag i mig som en potentiell hitlåt och albumet flyter lite under ytan och når inte riktigt ända fram, så om ni är nyfikna på Degreed finns en tidigare skiva som fick sex av sju av oss, den släpptes 2013 och det är nog den ni ska titta på om ni vill lära känna detta uppenbarligen kompetenta band.

HHHHHHH

 

Label: Sun Hill Production
Tre liknande band: W.E.T./
Bonrud/Wheels of Fire
Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm

read in english