Shades & Peters
Let the Record Spin

Låt skivan snurra, det låter onekligen som en bra idé. Duon Rene Shades och Martie Peters är det som står bakom detta album som innefattar en diger gästlista med ytterst kompetenta musiker. Peters och Shades är annars bekanta för fans av det danska rockbandet Push och fans av lika danska metalbandet Pretty Maids. Duon är vänner sedan unga år men det är först nu de slagit sina påsar ihop och skapat ett debutalbum. Ett album de hoppas ska spinna runt runt i skivspelarna hos musikfansen runt om i världen.

Det är ett varierat album som rör sig i den klassisk stilade rock-/popmusik men med en modern touch. Snyggt producerat, bra sångare mestadels i Peters men de har en kvinnlig gästsångare och herr Shades sjunger lite också, det är bra sång hursomhelst. Det känns inte direkt genrebundet och det är fantasifullt, det känns som att bandet har fräscha idéer samtidigt som de tar avstamp i något bekant som de flesta musikfans känner igen. Det är kul att ett band faktiskt bjuder på något som känns eget, för något fräscht och eget är precis vad detta band har att erbjuda. Speltiden känns faktiskt inte alls lika lång som den är, jag blev lite förvånad när jag noterade att albumet var nästan en timme långt. På denna timme får vi tretton spår vilka som jag redan påpekat bjuder på riktigt bra variation.

Dessutom är det ett riktigt jävla bra album, vassa låtar rakt igenom och några av dem är riktigt kul. Jag måste säga att detta var ännu ett av dessa överraskande positiva album, det har varit ett par sådana i år och det är riktigt kul. Let the Record Spin är ett album jag kan rekommendera till alla er som gillar riktigt intressant och bra musik, visst om du är en dödsmetallfanatiker eller något liknande kanske du inte gillar det eftersom det är inte speciellt hårdrockigt på det sättet och dessutom är det positivt i tonen. Jag tycker åtminstone att det är riktigt bra och det finns andra som tycker precis som jag, så det blir lätt ett högt betyg för denna duo.

Bästa spåret är inte helt enkel att ta ut för att det finns ett flertal riktigt vassa, titelspåret är ett av dessa. Inledande Comin’ Around är riktigt vass också, precis som What’s it Gonna Be och The Flame. The Balcony är en annan höjdare, och det finns ett par till riktigt kul spår, hela detta album är riktigt kul och egentligen behöver jag inte säga så mycket mer om det. Det är helt enkelt ett album ni inte bör missa, kanske snudd på ett bättre betyg till och med.

HHHHHHH