Dawn Heist
Catalyst

En gryningskupp från Australien, en kupp för att ta över världen kanske. Catalyst kallas debutalbumet som såg dagens ljus för en tid sedan. Ett album som pryds av ett ganska ointressant omslag och har laddats med nästan 40 minuter musik fördelat på nio spår. Annars har jag svårt att komma på så mycket annat att ge er rörande Dawn Heist, de har gjort bra ifrån sig på livescenen säger promoinfon som att det på något sätt skulle säga något om detta band. Deras första video ska ha setts av 100‘000 personer det första året, det är inte heller någon riktigt intressant uppgift om bandet. Det är en kvintett som härstammar från Sydney i Australien.

De jämförs med många band, allt från Meshuggah till Tesseract och de kan väl sägas skapa någon form av groove metal, starkt drivna av keyboards och liknande. De låter inte riktigt som något band jag hört och deras musik är starkt producerad, en bra ljudbild har de helt enkelt lyckats åstadkomma. Men även om deras ljudbild imponerar så gör variationen det inte, de nio låtarna känns ganska identisk och musiken passerar ganska obemärkt förbi för den som inte ger den ordentligt med uppmärksamhet. Som bakgrund är det ganska bra ändå med tanke på att det bara finns där utan att man tar notis om det.

Detta har varit ett ganska svårt album att skriva om tycker jag med tanke på att det förutom en intressant inledning och då menar jag första 10-20 sekunderna, har albumet egentligen ingenting som fångar mitt intresse. Varje gång jag lyssnar finner jag mitt medvetande drivandes i en helt annan riktning än den som detta album vill erbjuda. Jag kan egentligen inte säga någonting om detta album trots att jag hört det över ett dussin gånger nu, jag har aldrig lyckats fokuserar på musiken och inte ens nu när jag skriver dras jag till vad jag hör och slår därför istället på en film som får gå i bakgrunden medan jag knappar in bokstäver på ett datoriserat pappersark.

Utan intryck är det svårt att påvisa något som står ut men jag tycker att det börjar intressant men därefter börjar mitt fokus dra sig i en annan riktning och snart är Dawn Heist och deras Catalyst helt borta ur mitt uppmärksamhetsspann, det är knappt så att jag märker när det tystnar och albumet tar slut. Ett anonymt album, välgjort men inte speciellt engagerande kanske man kan säga om det. Om jag skulle rekommendera Dawn Heist? Nej, inte efter vad jag hört på detta album.

HHHHHHH