Suffocation
Pinnacle of Bedlam

Ett namn som förpliktigar i dödsmetallbranschen, speciellt den tekniska dödsmetallbranschen. Det är ett band med en historia och ett som sägs ha skapat den tekniska dödsmetallen, inget band skall ha så många kloner såg jag någonstans och i pressinfon nämns det att alla band som kallar sig extremmetall står i tacksamhetsskuld till Suffocation. Det låter storslaget och det låter imponerande måste jag som skribent tillstå, personligen har Suffocation och jag inte direkt korsat väg så jag har ingen direkt personlig relation och ingen missriktad övertro på vad de gjorde förr som kan påverka min bild av detta nya album som släpptes för en månad sedan ungefär. Och det har fått genomgående hyllande recensioner från all press, band som ses som legender brukar få det så länge de gör som de alltid gjort men jag noterade också att vissa kanskefans i kommentarer till sådana överpositiva recensioner var ibland nästan lika negativa som recensenten var positiv så det kanske inte är så enkelt att det är så bra som alla deras fans som råkar vara recensenter skriver.

Det är teknisk dödsmetall vilket betyder dödsmetall med lite mer tekniskt musicerande, lite mer fingerdansande på gitarrerna, lite taktbyten och sådant i det stora hela men för en utomstående så låter det väl troligen som vilken dödsmetall som helst. Sången är guttural och vrålande, ungefär som en arketyp för genren låter vilket kanske inte är så konstigt eftersom Suffocation uppenbarligen skapade hela döds-/extremmetallgenren om man ska tro presstexten. Förstås återfinner vi blastbeats och allt det där andra som genren brukar bjuda på och för mig som hört väldigt mycket ur genren låter det vare sig speciellt unikt eller övertygande överlägset allt annat. Visst, allt annat har kopierat detta band så det är kanske inte så konstigt men nog borde de som förkämpar för genren gå i bräschen för att utveckla densamma. En sak som de dock är bättre än de flesta på är produktionen som känns påkostad vilket kanske inte är så konstigt för ett band som troligen tjänar en hel del pengar på sin musik, de har nog råd med god produktion.

Jag däremot har inte råda att hyra in utredare som kan förklara för mig vad storheten i detta album består i, jag kan då inte finna någon storhet då detta känns som en bättre producerad variant av någon slags generisk mall för en genre jag inte känner mig överdrivet begeistrad i. Det är helt enkelt en massiv gäspning och en given avstängning nästa gång jag skulle råka välja den ur min spellista, visst det är väl kanske inte direkt dåligt så att man spyr eller något sådant men det känns ungefär lika kul att lyssna på detta album som att tvätta toaletter.

Om detta band besitter någon storhet och om det har något arv så är det inget som jag tycker framkommer på detta album som är en välproducerad generisk dödsmetallproduktion utan några som helt drag av innovation eller individualism. Ett segdraget och långt album som världen utan tvekan kunde ha varit utan, det finns redan alldeles för mycket sådan här musik för att någon skall orka bry sig mer. Kanske inte dåligt som jag var inne på men inte fan är det något man känner sig motiverad att lyssna på, troligen gillar dock fansen det med tanke på hur många recenserande fans som gått man ur huse för att marknadsföra detta album. Resonlighetens röst säger dock att albumet kan få stå kvar i hyllan hos skivhandlaren eller distributören.

HHHHHHH