Show Your Face
Afraid

En EP om tre låtar och femton och en halv minut musik är vad grekiska Show Your Face har att erbjuda. Show Your Face som är ett band fött 2007 som släppte sitt första album 2011 och planerar att släppa dess uppföljare 2013 med denna EP som försmak kanske, eller bara för att fylla ut medan man väntar på albumet. EPs tycker jag ofta är svåra att recensera då de ofta är väldigt korta och många är ändå för långa för att spela två gånger i rad men denna kvartett har hållit speltiden på relativt sansade femton och en halv minut vilket gör att det går bra att spela den två gånger på rad utan att slösa alltför mycket tid.

Försäljningssnacket för Show Your Face är identiskt med i stort sett alla mediokra band som släpper musik idag: ett hårt arbetande band med fräscha idéer som fått positiva recensioner. Jippie, kanske en verklighetskoll för alla dessa band som ser några positiva omdömen på internet är på sin plats. De flesta internetrecensenterna är fullkomligt obegåvade och oftast ger de dessutom alla skivor överbetyg så att hitta positiva omdömen lovar jag att alla band som släpper musik kan, alla band jobbar dessutom hårt med sin musik och nästan alla tycker att de har en fräsch infallsvinkel på sin genre även om nästan ingen har det. Men betyder det att Show Your Face är som alla andra eller stämmer säljsnacket för en gångs skull?

Show Your Face är, hör och häpna, inte speciellt unika eller nyskapande i sin musik. De gör musik som ibland kallas groove med inslag av metalcore och sådant, ingenting som direkt får dig att höja ett ögonbryn snarare får det dig att konstatera att det här bandet har inga idéer musikaliskt mer än att de vill låta som Gojira och inte lyckas speciellt bra. Det är stelbent producerat och känslan är överlag ganska livlös och steril, jag skulle vilja säga att det känns lite överproducerat vilket gör att låtarna saknar känsla. Sångaren är dessutom ganska trist och alldaglig i sitt gormande vilket gör att det känns än mer sömnigt, kanske var de statligt finansierade och när EU ställde krav på den grekiska ekonomin hade de inte råd med en kompetent producent. Det låter som sagt ganska typiskt för den grooviga formen av thrash metal och ingenting sticker direkt ut.

Trion låtar har inte heller direkt något att komma med utan känns relativt tråkiga och ointressanta och de passerar lite grann obemärkt förbi utan att jag direkt lägger någon notis vid det och när jag väl försöker lyssna känner jag mig bara uttråkad och ointresserad, jag kan kort och gott konstatera att Afraid inte engagerar mig det minsta och den känns som ett stereotypt försök att imitera ett fungerande koncept som andra band gjort betydligt bättre tidigare.

Jag har dock sett ett par positiva recensioner runt om på internet, vilket förstås knappast kan sägas vara oväntat när alla de sidorna som varit positiva strör fullpoängare omkring sig som att de vore fempoängare hos Hallowed och nästan alla deras recensioner är motsvarande fem eller bättre hos oss. Men här på Hallowed är detta inte ens bra nog för vårt mittenbetyg varför jag sätter en trea och säger att om ni önskar groove metal är Frankrike ett bättre val än Grekland, åtminstone om mina erfarenheter skall råda.

HHHHHHH