Evil Shepherd
Evil Through Darkness...
And Darkness Through Death

Ni kanske undrar varför jag sågar skivor som jag gör? Ni kanske tror jag gör det för att det är kul? Eller för att jag vill dra till mig uppmärksamhet på något sätt? Men det finns absolut inga sådana skäl bakom det. Ni kanske tänker att om jag inte gillar något - varför då ens lyssna på det? Det är väl ingen som bett dig lyssna på det ändå? Men det är precis vad folk har gjort. Och de har inte varit uppriktiga med det heller, utan de ger mig en skiva och säger att det är en fantastisk sådan - ett album du "måste" ha och bla bla bla. De ber mig lyssna på skivan och recensera den och jag lyssnar, jag recenserar men det är ingen garanti för att jag gillar. Och när det gäller Evil Shepherd så gillar jag det inte!

'Evil Through Darkness... And Darkness Through Death' är Belgiska Evil Shepherds andra album och enligt utsago ska de vara ett band som är trötta på "nostalgiska thrashband" och Exoduskopior - här är något som tydligen ska vara radikalt annorlunda i thrashgenren. Till att börja med när det gäller ett sådant uttalande bör vi klargöra att thrashgenren går att variera ungefär lika mycket som nudelsoppa. Visst kan man sätta olika smak på det men i slutänden är det fortfarande alltid nudlar vi pratar om. Samma sak gäller thrash metal - det är måhända lite annorlunda emellanåt men när allt kommer omkring är det fortfarande thrash metal och thrash metal är trots allt det som genrenamnet antyder - inte något i stil med filantropisk experimentjazz och det kommer det heller aldrig att bli.

Thrash metal både är och inte är något som jag gillar. Visst finns det mycket bra thrash metal men, som detta band också antyder, alldeles för mycket kopior och band som låter som allt annat likväl som ren dynga. Belgien har aldrig varit kända för varken fantastisk thrash metal eller ens fantastisk metal av något slag och dessa onda fårherdar känns inte som några som kommer förändra den bilden - åtminstone inte för mig.

Med diverse satanistiska budskap och andra "onda ord" ger sig Evil Shepherd på allt som är heligt för vissa och tror att alla chockerat kommer att stirra skändade på dem som om de vore antikrist förkroppsligat och naturligtvis tror de även att när de chockerar på detta sätt att folk kommer tycka dem är de ondaste, häftigaste fyra människorna på den här planeten. Men newsflash: ingen bryr sig längre. Att sjunga om antikrist är lika chockerande som att öppna en burk Loka på pendeltåget och man blir lika lite imponerad av det som man blir av den senaste iPhonen. Det enda sätt ni kunde få mig att bry mig mindre är om ni slickade ert eget arsle… och apropå det så måste jag säga att det är precis så det låter som att sångaren Jonah har ägnat hela sin dag med innan han gick in i studion för att sjunga in sitt bidrag till 'Evil Through Darkness... And Darkness Through Death'. Mina kräkreflexer sätter sig på helspänn när jag hör det och det är inte på grund av att det låter så "farligt" och "ondskefullt" eller något i den stilen utan rent och skärt vidrigt ointressant. Och dåligt.

Musiken låter fundament inte annorlunda mot någon annan thrash metal i världen. Det är snabbt, det är skitigt och det är gitarrdrivet. Produktionen är dålig, ljudet är sämre och ingen av musikerna gör någonting uppseendeväckande någonstans på vägen. Låtarna är extremt ointressanta, det finns ingen av dessa låtar jag skulle plocka ut och lägga på min iPod - inte ens om jag hade den största versionen med plats för mängder av låtar för i mitt iTunesbibliotek har jag många tusen låtar men varenda en på denna skiva tillhör helt klart den nedersta hundradelen.

Skulle jag komma på en anledning till att du skulle köpa den här skivan så är det förmodligen skivomslaget därför att det finns en naken kvinna på det… men å andra sidan är det otroligt fult målat så… nej, inte det heller. Det finns inte mycket att glädjas åt på 'Evil Through Darkness... And Darkness Through Death' men älskar du all form av thrash metal, t.o.m. den som suger så kanske kanske… men troligtvis inte.

HHHHHHH