Wheels of Fire
Up For Anything

Hjul av eld, kanske inte världens bästa bandnamn men italienarna har trots detta hunnit med ett kritikerrosat album och släpper nu sitt andra album där de gästas av en stor del av den melodiösa rockeliten. Det låter onekligen mer spännande än den framsida de givit detta album och det skulle inte vara något problem att kasta ur sig både namn och bandnamn men namnen står till vänster och den som är intresserat kan själva söka rätt på vilka band figurerna tillhör men vi kan väl säga att en hel del större namn i genren finns representerade. Det borde väl vara ett recept för framgång, eller? det kan man ju tycka men det finns säkert lika många misslyckade sådana historier som lyckade men för att gå händelser i förväg tillhör detta band definitivt den andra kategorin.

Musikaliskt är det kanske inte direkt det mest nyskapande jag någonsin hört i mitt liv men det är otroligt väl producerat och det bygger på en mall som är både beprövad och godkänd sedan många år tillbaka. Det betyder melodiös rock med välputsad produktion, klämkäcka refränger och en mycket kompetent sångare, mycket keyboards och arrangemang dessutom. De följer dessutom mallen på ett bra sätt med en hel del personlighet men också förmågan att träffa rätt med låtar som sitter precis där de ska varje gång. Det spelar därför inte så stor roll att de tagit i ganska ordentligt när det gäller speltiden för att detta album underhåller från start till mål och de flörtar lätt med flera aspekter av den melodiösa rockgenren med användande av horn i en av låtarna, med en snygg pianorocker i Nothing To Lose och diverse andra intressanta inslag. Det tar helt enkelt något bekant och sätter en lite egen spinn på det, inte så att de egentligen skiljer sig från vad andra redan gjort men kvalitén gör att de ändå för det.

Jag tycker att man hör redan från inledande spåret Follow Your Heart att de inte kommer att visa någon nåd, någonstans och så är det då alla tretton spår är av väldigt hög kvalité och några av dem är riktigt vassa som Turning Up the Radio, Pain och Nothing To Lose som är riktigt grymma och lockar mig med all sannolikhet att återbesöka detta album lite då och då trots att jag nu är klar med det, det är helt enkelt ett riktigt bra album som både gör det lättare och svårare för mig att summera 2012 när det är dags för den saken.

Finns det något negativt då? Det beror väl lite på hur man ser på saken, de låter ju inte direkt nyskapande och det kanske kan ses som lite negativt för någon som ogillar den typen av musiken men för någon med det minsta öppna sinnelaget är detta definitivt ett album som tilltalar, det har tretton sylvassa kompositioner fantastiskt väl framförda av en kompetent ensemble musiker och jag tycker att det är svårt att inte göra annat än att följa hjärtat i detta fall och det innebär årets sjätte sexpoängare som är ett album som värmer när termometern säger -26°C ute, ett givet köp för AOR-entusiasten.