Uritup
Overcome

Detta tyska bands namn kommer sig av den intelligenta T9-ordlistan i mobiltelefonerna, det är när telefonen skulle försöka sig på trumslagarens efternamn som detta ska dyka upp och det blev sedan bandets namn. Jag såg en annan recensent skriva att han inte förstod namnet, det står i informationen som följer med skivan i promopaketet och det är något man som recensent bör läsa innan man skriver om det. Det är tyskarnas andra album detta Overcome som följer 2009-års Theatre of Misery som jag inte hört, annars kan vi konstatera att det är ett band som spelat live ganska ofta och borde således vara ett kompetent liveband, men det är hur de uppför sig på skiva vi ska titta på när det gäller detta album Overcome.

Det är modern melodiös rock med medryckande refränger och en energisk utformning sett över albumet som helhet, tempot är dock varierat och ljudbilden dynamisk. Det känns som modern rockmusik, som håller väldigt hög kvalité och visar upp en hög musikalisk kompetens. Det är väldigt bra producerat dessutom och bandet känns överlag som de gjort en väldigt kompetent musikalisk kreation som dessutom sett till speltid också hålls väldigt sansad med sina elva låtar om 46 minuter. Definitivt en kvalitativ produkt som de har att erbjuda oss musikälskare, men kvalité på produktion och kvalité på albumet går inte alltid hand i hand så vad ska vi säga om låtarna?

Att de är alla väldigt bra låtar är en sak jag kan säga direkt, att man inte direkt enkelt hittar något att anmärka på för här finns egentligen allt man behöver av ett rockalbum och den enda eventuella svagheten är i så fall att bandet kanske inte direkt har den mest unika musikaliska stilen men å andra sidan låter de inte överdrivet lika något annat heller. Det är helt enkelt ett bra album som man måste vara ganska petig för att inte gilla, ett underhållande album är det dessutom så väl värt att titta närmare på för den som gillar modern melodiös hårdrock.

Bäst på albumet är de två inledande spåren, Greed och Watchmen med den andre som kanske vassast, samt det näst sista spåret Orchid Eternal. Dessa tre sticker ut lite grann på ett album som håller en generellt väldigt hög nivå. Och med detta kan jag bara konstatera att detta album bör nog ändå tittas lite närmare på för att det är ett riktigt bra album. Och om ni tycker att jag börjar låta som en farlig hund och bara dela ut fempoängare hela tiden kan jag bara säga att ni kan vara lugna, jag har inte blivit biten och detta album är ännu ett bra album jag recenserat den senaste tiden. Uritup, kul namn.

HHHHHHH