Therapy?
A Brief Crack of Light

Ett band som inte är helt säkert på sitt namn vad det verkar, samtidigt lite fyndigt namn. Ett band som en gång i tiden var stora och nådde stor uppmärksamhet med album som Troublegum men på senare år har deras plats i rampljuset blivit allt mindre men trots det har de fortfarande en lojal fanskara och deras senaste album Crooked Timber mottogs väl av både pressen och fansen så detta album som är bandets trettonde har en del att leva upp till kan väl sägas. Med en titel som anspelar på Nabokovs beskrivning av livet och ett riktigt bra skivomslag finns det onekligen mycket som talar för detta albums förträfflighet och det trots att jag inte direkt uppskattade deras livealbum jag recenserade för en tid sedan. Och eftersom vi aldrig fick Crooked Timber har jag inte skrivit om densamma men det jag hört från det albumet måste jag säga att det skulle ha varit roligare att recensera än livealbumet, men vad har Therapy? anno 2012 att erbjuda då?

Musikaliskt är det sprunget ur en rot av Grunge och Stonerrock men med lite atypiska idéer och musikaliska utflykter som inte är direkt vanliga i den stil av musik jag nyss nämnde. Alternativ rock benämns det allmänt som och den beskrivningen känns tusen gånger lämpligare för Therapy? än för till exempel Nickelback som inte känns det minsta alternativa. Intelligent nog är detta album inte längre 41 minuter långt och har tio spår som innehåller en väldigt stor variation på låtmaterialet men samtidigt hålls det hyfsat samman av en god produktion som skapar en enhetlig ljudbild på ett gäng låtar som har många olika karaktärer.

Jag tyckte i min recension av livealbumet för ett par år sedan att bandet bara vände sig mot fans av bandet, något som inte kan sägas om A Brief Crack of Light vilken känns som att den vänder sig till alla. Givetvis kräver det lite grann av dig som lyssnare i och med den relativt komplexa strukturen, men det går inte direkt att tjata ut detta album eftersom det är mer varierat än planeterna i solsystemet och därav kräver det också sin tid för att sätta sig in i. Det inleds med första singeln Living in the Shadow of a Terrible Thing vilket är en utmärkt inledning på albumet och introducerar det stilistiska på ett sätt som faktiskt hyfsat väl sammanfattar albumet. Bäst tycker jag om spår som The Buzzing, Before You, With You, After You och Get Your Dead Hand of My Shoulder som alla är riktigt grymma och de är också karaktäristiskt väldigt olika varandra vilket också gör att du inte missar deras storhet i en likriktning som ibland kan vara fallet med vissa band.

Det finns egentligen inte mycket att anmärka på när det gäller detta album, men om man letar fel kan man nämna att albumet kanske kan upplevas som lite spretigt och kanske lite rörigt. Annars tycker jag att det är bra på alla plan och jag tycker inte själv att det är spretigt men jag har läst sådana omdömen när jag gjort efterforskningar för denna recension, men det är inte för långt, det är väldigt bra producerat och har riktigt fina låtar med stor variation, det är egentligen allt man behöver på ett album.

Så livet kanske är en kort ljusglimt mellan två evigheter av mörker som Nabokov sade och livet i sig kanske också kan vara ett mörker och i detta mörker kan nog detta album sägas vara en av de ljusglimtar man kommer att uppleva. Terapi?