Burning Point
The Ignitor

Mer finskt på Scarlet, denna gång är det Burning Point och deras album Ignitor som är under vår lupp. Det är det finska bandets femte album som har ett ganska flott omslag och Burning Point har dessutom alltid haft en stilig logotyp. Men det är inte det estetiska som vi ska titta närmare på utan snarare vad som finns bakom det visuella. Jag har annars inte alltför stor erfarenhet av dess brinnande herrar, även om jag vid närmare efterforskningar upptäckt att jag har deras album från 2006 i min skivsamling. Det kan inte ha varit alltför imponerande med tanke på att jag inte ens mindes att jag ägde den. Nåväl, det är inte vad de gjorde 2006 som ska bedömas utan snarare deras senaste alster som alltså kallas The Ignitor som verkar ha fått ett gott mottagande av ett flertal recensenter.

Det handlar om den traditionella power metal som en gång etablerades av Helloween och sedan återuppväcktes av bland andra Hammerfall, med snabba riff och distinkta refränger spelar sig Burning Point snabbt in i ditt medvetande. De håller sig till traditionella och ganska enkla låtstrukturer, ofta högt tempo och med en sångare som håller sig i lite lägre register än de flesta sångare i genren gör. Det är ett ganska typiskt album för genren, kanske inte det mest varierade jag hört men lite variationer på ett tema får vi under de elva spåren och 44 minuterna albumet fortgår.

Det är ett bra album, låtarna är medryckande och sätter sig ganska snabbt. Samtidigt är det ett album som inte direkt känns som att det verkligen kommer någonstans. Det är ganska enkelt i sin konstruktion och det känns inte riktigt som att det håller i längden och redan nu efter omkring tio genomspelningar börjar jag tröttna lite. Dock är kanske inte jag någon som riktigt kan klassas som del i målgruppen, så om ni gillar power metal oreserverat kan jag med säkerhet lova att ni kommer att uppskatta detta album. För mig blir det dock lite segt att lyssna på i längden men någon gång ibland, kanske som bilmusik eller så fungerar den säkert alldeles utmärkt.

De flesta låtar följer en viss mall så det är svårt att se att något utgör en favorit men jag tycker att spår sju Loosing Sleep är det vassaste på albumet, varför vet jag inte riktigt men det är ett spår som av någon anledning tilltalar mig. De övriga spåren är okej men man tröttnar ganska snabbt. The Ignitor är en hyfsat power metalskapelse men det är ingenting som kommer att gå till världshistorien men om du gillar Burning Point sedan tidigare eller avgudar power metal i allmänhet är nog detta ett utmärkt album för dig.