Recension Stormwarrior - Heathen Warrior 2011

Som på ett vikingaskepp från ingenstans gled Stormwarrior över metalflodfåran och slog större delen av de insnöade metallsnubbarna med storm likt ett slag från stridsyxa över näsroten. Kraftigt blödande ur näsan hyllade sedan recensenterna bandets självbetitlade debut på rödfläckigt papper. Sedan har det kommit ett flertal nya releaser från de tyska vikingakrigarna, de senaste gick under namnet Heading Northe och fick åtminstone bra recension i denna webblaska. Nu seglar ett nytt skepp med randigt segel in mot de nordliga stränderna och av rider en man på en häst omgiven av två vargar (för att reta upp alla som bor i Värmland, Dalarna, Härjedalen eller Norrland i allmänhet). Mannen är förstås en hednisk krigare som kämpat hela sitt liv för att hålla sig undan de kristnas predikande. Till sin hjälp har denna krigare ett spjut så om du räknar med att Heathen Warrior ska vara ett yxslag i skallen så har du helt fel.

För alla er som vet någonting om heavy metal vet att Helloween släppte en gång Walls of Jericho och den skivan är det närmaste Stormwarrior vi kan komma när det gäller att namedroppa något liknande i bandväg. Bandet har duellerande gitarrer och drivande rytmer med klämmiga melodier och energi till tusen, nästan som den adrenalinkick vikingarna de sjunger om hade på slagfälten. Med rytmer som galopperar likt hednakrigarens häst och med refränger som är lätta att ta till sig försöker Stormwarrior än en gång invadera de metalliska nejderna. Till sin hjälp har de återigen haft Tommy Hansens hjälp med vapensmide och sadelmakeri vilket förstås betyder att han mixat och mastrat skivan.

Inte direkt ett yxslag i ansiktet detta album mer som ett spjuthugg i magtrakten, så det är med blodad hand jag ristar in denna recension i en kolossal sten. Men eftersom jag sedan insåg att de flesta av våra läsare inte förstår runskrift så jag fick översätta till svenska och ta bort bokstaven e från slutet av alla orde i texten. Med vad jag skrev innan menar jag att gillar Heather Warrior, den bjuder på mycket energi, klämkäcka refränger och melodier och lustig vikingainspirerad lyrik. Den här skivan känns lite mer mogen och återhållen än sin föregångare, kanske beror på att de bytt ut ett helt skepp mot en ensam krigare, en hednisk krigare stolt över sitt ursprung och inte redo att knäböja för ett kors. Krigaren har också ett spjut istället för yxan vilket kanske också bidrar till en mer återhållen strategi.

Det första riktiga spåret efter introt är titelspåret som är en riktigt energisk sak, lite grann som ett långskepp på väg utför ett vattenfall. Spår sex Fyre & Ice är ett annat spår jag väljer att omnämna som värt att lyssna på med refräng lika catchy som en snara. Ravenhearte är ett annat schysst spår, men som jag redan ristat in anser jag att skivan är en bra skiva, inte kanske en knock likt den att bli påkörd av ett vikingaskepp med polkagrisrandiga segel men en rätt skön skiva i alla fall.

Så om du gillar sagor om vikingar och inte har någonting emot bokstaven E eller konstiga stavningar kan du läsa lyriken, om du också gillar klämkäck och energisk power/speed metal så kommer du med all sannolikhet att uppskatta denna skiva. Det är musik som är lätt att ta till sig, musik som är underhållande och musik som känns relativt originell med tanke på att det inte finns många andra band som plockat upp den musikaliska still som snabbt övergavs av Helloween redan efter deras debut. Trots att de är så kraftigt influerade av detta band och tillber posters av Kai Hansen, känns de inte som att de kopierar, det var lite så när debuten kom men numer har bandet hittat lite av en egen identitet och drar alltmer i riktning mot att utveckla ett väldigt eget sound.

Jag ser dock ett par mindre läckor i långskeppet som transporterar hednakrigaren till de snötäckta nejderna, dels är resan för lång vilket gör att mycket vatten hinner sippra in vilket i sin tur leder till kalla fötter när temperaturen sjunker. Att kompassen inte fungerar som den ska är inte heller fantastiskt eftersom det under vissa delar av resan känns som att krigaren saknar riktning, ska han stanna på den inslagna vägen eller ska han söka sig en ny bättre väg. Det är väl de största problemen och skeppet kommer utan större omak fram till sin destination, lite blött däck har det men hednakrigaren kommer ändå fram till sina nordligare nejder utan alltför stora omak.

Jag gillar detta album, men det hade kunnat varit än bättre om bandet inte varit så återhållet. Känslan är att de vill utvecklas men att de samtidigt är rädda för att utvecklas för mycket vilket leder till än känsla av att de håller tillbaka en del av potentialen som finns där. Det är dock ingenting som hindrar Heathen Warrior från att vara den där bra och roliga skivan som Stormwarrior verkar så skickliga på att skapa. Medryckande, kul och bra, klart bättre än att få ett spjutstick i magen.

HHHHHHH

Stormwarrior Heathen Warrior

Stormwarrior
Heathen Warrior