Tracks
01 Killing Me
02 If He Loves You
03 Under Southern Skies
04 Strength To Carry On
05 Ghost In The Night
06 Without Warning
07 She’s Gone
08 Fire With Fire
09 Save No Prisoners
10 Wish You Were Here
11 Montserrat

Band:
Steve Newman: Vocals, Guitar, and Keys
Rob McEwen: Drums & Percussion
Shaun Bessant: Lead Guitar on “If He Loves You”

Discography:
S/T (1998)
One Step Closer (1999)
Dance In The Fire (2000)
Sign Of The Modern Times (2003)
Heaven Knows (2006)
Primitive Soul (2007)
Decade (2008)
The Art Of Balance (2010)

Guests:

Info
Produced by Steve Newman at Blue Room Studios
Live Band:
Dave Bartlett : Bass
Nic Lipscombe : Drums
Steve Newman : Vocals
Paul Boyle : Keyboards
Shaun Bessant : Guitar

Released 2011-09-23
Reviewed 2011-09-12

Links:
newmansound.com
aorheaven

Ett namn som får mig att tänka på den ofattbart fete brevbäraren i komediserien Seinfeld, men det finns också en musiker som går under förnamnet Steve som har det efternamnet. Denne Newman var/är en del av bandet Big Life som vi stiftade bekantskap med tidigare i år, den gången hade han hjälp av en sångare på detta album som är det nionde i ordningen för Newman sköter han själv även sången samt gitarrer och keys. Under sydliga skyar heter det nya albumet i översättning till svenska, om det varit en film hade det dock översatts till något helkorkat som Watching the Skies in the South eller något i den stilen. Omslagsbilden visar ett observatorium av hyfsad dignitet så jag skulle tro att det är två av byggnaderna på Mauna Kea på Hawaii men jag kan förstås ha fel, det finns ju några liknande obeservatorier på andra högt belägna platser runt om i världen men sydliga skyar och troligen ett bildbanksfoto så ett amerikanskt observatorium ligger nära till hands. Jag tycker att det är synd att de inte skriver ut någonstans vilket observatorium det är. Nåväl, jag tappade tråden där med tanke på att det inte direkt är rymdobserverande detta album handlar om.

Precis som när det gäller Big Life så handlar det om melodiös rockmusik eller vad som ibland går under smeknamnet AOR, faktiskt inte speciellt olikt Big Life som jag nämnde tidigare. Skillnaden är att sången inte är den typiskt högtonade AOR-rösten som vi alla känner från massor av band, Newman ligger lite lägre i sitt tonläge hela tiden och letar sig sällan upp i speciellt höga toner. Annars är det ganska klassisk AOR med lättillgängliga medryckande refränger, tydligt melodiös framtoning och kristallklar produktion polerad till perfektion, inge vassa kanter här inte. Elva spår som totalt innefattar femtiofem minuter av musik är vad de erbjuder i mängdväg, och ingenstans har de några tips om stjärnskådning på natthimlen.

Jag skulle vilja säga att detta är ett ganska bra album, en del spår gillar jag ganska mycket medan andra känns som något i förbigående och mitt slutgiltiga omdöme blir nog trots allt ett betyg precis mitt i vår sjugradiga skala då jag efter många genomspelningar finner att det egentligen inte är på väg någonstans. Det är ett solitt album med solid musik rakt igenom, snygga melodier och medryckande refränger men trots detta lyfter det inte riktigt utan det håller sig på den där solida och robusta nivå som mycket musik av genren gör. Jag vet inte om han skriver musik på säkerhet eller om han gör det på tomgång men bortsett från avslutande Montserrat och inledande Killing Me finner jag inte mycket som känns intressant.

Jag skulle vilja säga att det är ett bra album som säkerligen tilltalar Newmans tidigare fans och kanske även de som fann Big Life fantastisk, men för mig som lyssnar på massor av AOR hela tiden känns det som att den inte gör speciellt mycket för mig. Jag har ingenting att direkt anmärka på mer än att den känns gjord på säkerhet eller rutin, det finns inget dåligt med den men heller ingenting fantastiskt även om den börjar och slutar väldigt bra

HHHHHHH

 

Label: AOR Heaven/GerMusica
Tre liknande band: Big Life/Sepentine/Afterhours
Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm