Recension Like Moths to Flames - When We Don't Exist 2011

Som malar till flammor, det är vad detta amerikanska band från Ohio kallar sig själva, fyra ord i bandnamnet betyder att det inte kan vara ett riktigt bra album eller band. Halloweds egen statistik talar om att det endast under alla år vi hållit på på webben endast finns ett band som får sex poäng eller bättre med fler än tre ord och lejonparten av dessa bästa band har max två ord i sitt bandnamn bara ett band som fått sju poäng har fler än två ord i sitt bandnamn och det sista ordet är ”the” så det är inte ens ett riktigt ord. Så med ett långt band namn kommer sämre album, långa albumtitlar däremot verkar inte betyda så mycket. Men töntiga bandnamn brukar ofta också ha en negativ inverkan på kvalitén eller så tar sig töntiga band töntiga namn kanske. Hursomhelst, detta är självklart ingenting som påverkar mitt arbete med detta album, det är bara lite statistik jag samlade in från Halloweds sidor på svenska noterade jag nu att det finns en till sjupoängare som inte finns på engelska så det är faktiskt två band som har fyra ord om vi tittar på den svenska men på den tillkommande är det fjärde ordet ”the” så det betyder fortfarande ingenting.

Annars är Like Moths to Flames ett band som innehåller sångaren Chris Roetter som tydligen ska vara känd för något, men jag har aldrig hört talas om honom men bandet ska tydligen har skapat ett visst surr på hemmaplan och det ledde till att bolaget Rise Records som är kända för att hitta nästa stora sak (enligt pressinformationen från Nuclear Blast) plockade upp bandet och de släppte förra året en EP vid namn Sweet Talker och nu är det alltså dags för deras första fullängdare som alltså går under namnet When We Don’t Exist vilket verkar vara vad vissa recensenter skulle önskat enligt vad jag erfor när jag nyss letade information för recensionens informationsdel.

Post Hardcore, metalcore och så vidare är genrebenämningen för dessa malar och det kanske stämmer, det är uppbyggt kring aggressiv hardcore som möter heavy metal med en blandning av vrål- och klarsång. Låtmaterialet är ganska traditionellt uppbyggt utan några direkta avvikelser vilket gör att albumet får en enhetlig ljudbild och bandet lätt känns igen om man skulle slumpa spellistan någon gång, om du inte har mycket annan musik av samma stil förstås. Produktionen känns påkostad och ljudbilden kan jag inte anmärka på, men det är inte många band av idag som man kan anmärka på just den saken, speciellt inte de som får ordentlig uppbackning av ett skivbolag. Den skivvariant jag fått utan bonusspår har elva spår där alla spår är i stort sett lika långa och det tar knappa 36 minuter att spela sig igenom det. Det finns en variant med tre bonusspår också för dig som inte kan få nog efter de ordinarie elva spåren.

Om det fanns ett pris för att skapa intetsägande eller standardiserad musik av denna genre skulle detta band ligga väldigt bra till för en sådan sak. Det är ett album som känns som ett under av säkerhetstänkande och att alltid välja motorvägen, ingenting överraskar någonstans med detta album och det känns faktiskt ganska mycket som att det är tur att det inte spelar längre än knappa 36 minuter då det inte ens lyckas hålla mig intresserad så länge. Jag har hört en del musik av denna stil numer och den är väldigt sällan attraktiv att lyssna på och LMTF känns som att de placerar sig någonstans på normen som utgör denna genre, sömnigt eller sövande känns som ett bra epitet för detta band.

Jag tycker att de låter ganska bra sådär när man lyssnar på ett halvt öra och deras ljudbild och aggression och energi låter hyfsat bra så länge man inte börjar engagera sig i lyssnandet. Det är nog inte alls omöjligt att de lyckas väl kommersiellt eftersom de knappast riskerar något med sin musik, det kommer aldrig att kunna bli ett band som polariserar musikfansen då deras musik är för medioker och medelvägsmässig att standardreaktionen snarare blir ett ointresserat ryck på axlarna snarare än något annat. En totalt intetsägande, medoiker, snyggt producerad och meningslös skiva som säkert tilltalar en del i de lägre tonåren.

HHHHHHH

Like Moths to Flames When we Don't Exist

Like Moths to Flames
When we Don't Exist