Jorn
Live in Black

Tracks
CD1:
1. Road of the Cross
2. Shadow People
3. Below
4. We Brought The Angels Down
5. Stormcrow
6. Spirit Black
7. The Inner Road
8. Man of the Dark.
CD2:
1. Blacksong
2. Guitar Solo (Tore Moren)
3. Tungur Knivur
4. Guitar Solo (Tor Erik Myhre)
5. Rock and Roll Angel
6. Drum Solo
7. Soul of the Wind
8. Are You Ready
9. War of the World.


Band:
Jorn Lande: Vocals
Tore Moren: Guitar
Tor Erik Myhre: Guitar
Nic Angileri: Bass
Willy Bendiksen: Drums


Discography:
2000 – Starfire
2001 – Worldchanger
2004 – Out to Every Nation
2006 – The Duke
2007 – Unlocking the Past (cover album)
2007 – The Gathering (compilation)
2007 – Live in America (Live)
2008 – Lonely are the Brave
2009 – Spirit Black
2009 – Dukebox (compilation)
2010 – Dio (tribute album)


Guests:


Info
Produced by: Jorn Lande
Mixed by : Tommy Hansen
Mastered by: Tommy Hansen

Released 2011-08-27
Reviewed 2011-09-04

Links:
jornlande.com
myspace
frontiers

Jörn Lande har släppt åtta studioalbum som soloartist och under den tiden har han också hunnit med två kompilationer och två livealbum, det är bra gjort. Inte för att jag förstår varför man måste göra två livealbum under en fyraårsperiod, det känns helt onödigt om jag ska vara ärlig. Live in Black kommer som ett 2-CD-set inspelat på Sweden Rock Festival och DVD med samma spårlista som på dubbelCD:n. Jag måste säga att när jag märkte att albumet också var inspelat under Sweden Rock kändes det än mer onödigt eftersom det precis som det förra livealbumet, Live in America var inspelad under en festival, men jag antar att det bara är då de kan dra publik på över 20’000 personer så det kan väl sägas vara okej, en gång.

Jörn Lande är annars en av de stora rösterna i heavy metal världen, han påminner om framlidne Ronnie James Dio röstmässigt och han har vid ett flertal tillfällen visat hur kompetent han är rent sångmässigt, ändå har hans studioalbum aldrig varit mer än hyfsade. Han och Masterplan har varit grymma i sitt samarbete, Masterplans debut var fantastisk till exempel och han har gjort fantastiska gästframträdanden med många band, men detta liveset spinner över hans egen musik från albumen under namnet Jorn.

Heavy Metal, behöver jag säga något mer, inspirerat av Dios musik utan att för den delen kännas som ett plagiat av sagda Dio. Mycket Dio där men för er som känner till hans musik är det den enklaste beskrivningen, klassisk heavy metal är annars det bästa sättet att beskriva detta och de flesta som läser detta magasin bör nog känna till hur detta normalt sett definieras. Albumet kommer på två skivor, det innehåller sjutton spår och totalt kommer det ta dig närmare en och en halv timme att ta dig igenom allt. Vad som också bör sägas i denna avdelning är att ljudet är väldigt bra och det har inte det där störande dåliga ljudet som vissa livealbum kan dras med. Jag måste dock säga att det ganska ofta känns som att publiken sover, den hörs väl ibland för att försvinna under väldigt långa stunder och då glömmer du att du lyssnar på ett livealbum eftersom det har en så fin och polerad ljudbild som vissa band gärna skulle sett på sina studioinspelningar.

Jag har aldrig varit någon större fanatiker av livealbum även om mitt favoritalbum genom tiderna är ett sådant, jag tycker alltför ofta att de tenderar till att antingen låta väldigt tråkiga eller att de aldrig tar slut eller så har de som detta album flera onödiga solostycken, det finns två gitarrsolon och ett trumsolo på detta album som känns helt onödiga. Annars tycker jag att det faktiskt är ett album som låter rätt bra sett till helheten, det drar ut lite onödigt länge känns det som men det skulle lika gärna kunnat vara en samlingsskiva med bandets finaste låtar och det känns som ett bra insteg i Jorns musik.

Det finns dock ett litet men i alltihop, det släpptes nyss ett livealbum och DVD från en festival i USA och sedan dess har den gode Jörn bara släppt ytterligare ett album och man kanske kan hävda att det är för att fira tio år sedan första skivan de spelade in denna spelning 2010 men varför släppte de då en liveskiva 2007? sjuårsjubileum är knappast något att fira. Jag kan faktiskt inte undgå att tycka att detta är ett ganska onödigt album, jag tycker att livealbum ska vara något speciellt, från stora jubileum, speciella ögonblick ur karriären som en engångsspelning eller stor återförening efter många år, 20-års eller 30-årsjubileum, något i den stilen. Detta känns inte kul och gitarrsolo, låt, gitarrsolo, låt, trumsolo, varför? Det kanske var en bra show men jag tycker inte om att sitta hemma och lyssna på trumsolon eller se dem på DVD för den delen, det är inte vad jag vill höra när jag lyssnar på musik.

Nu känns det som jag fick klaga lite också, men i slutändan måste detta ändå nämnas vara ett bra livealbum. Ljudet är bra, bandet spelar bra och man får en god känsla. Det drar tyvärr ut lite väl långt och fylls ut med en hel del onödigt men känslan när allt kommer omkring är ändå positiv även om jag samtidigt är glad att det äntligen är slut. Min känsla för Jorn efter detta album är oförändrad, han känns bättre när han sjunger för ett band som inte bär hans namn. Så för alla er fans av Jorn är detta något att sätta tänderna i, för er som är nyfikna på Jorn kan det vara en bra start.

HHHHHHH

Label: Frontier Records
Tre liknande band: Masterplan/Millenium/Dio
Betyg: HHHHHHH (4/7)
Recensent: Daniel Källmalm
read in english