Akribi
E - Part Four of H.A.T.E

Tracks
1. 7 Miles Wide
2. The Garden
3. If I Had a Man
4. Lower Case Letters


Band:
Jessica Åhman : Vocals
David Lidell : Guitar
André Berntsson : Guitar
Andreas Tiberto : Keyboard
Alexander Bringsoniou : Bass, Chapman Stick
Sven Funseth: Drums


Discography:
Black Morning Sun (2011)


Guests:


Info

Released 2011-12-01
Reviewed 2011-12-10

Links:
akribi.org
sofiatalvik.com
myspace
makaki

Att göra sista delen i Sofia Talviks H.A.T.E kvartett föll på svenska progressiva metalbandet Akribi, akribi som för övrigt kommer från grekiskans akribeia som betyder noggrannhet. Används ofta i vetenskapliga sammanhang och är ett krav för vetenskapliga uppsatser, inte ett så tokigt namn för ett band som spelar musik av ett intellektuellare slag. Att spela mer intellektuell musik är åtminstone vad progressiva band förutsätter sig göra, Akribi har ett album ute som de släppte i år, ett album vi inte fått ta del av men det finns ett videospår som vi har i denna recension som ärligt talat inte låter något vidare men ett spår säger ju ingenting om hur ett helt album låter. Dessutom är det ju inte deras egen musik de framför på den EP som helt enkelt kallas E, den finns precis som de tidigare att införskaffa i digitalt format bland annat på Sofia Talviks hemsida. Jag har redan skrivit om E i Sofias version och nu är det alltså dags för Akribi att hamna under min lupp.

Det roliga med Akribi är att de är kvinnofrontade vilket känns som ett ganska bra val när det gäller att sjunga in Sofias låtar och ärligt talat ligger det inte sådär jättlångt ifrån Sofias original. Givetvis bjuds vi på mer riff och elgitarrer och även lite pseudovrål eller vad man nu ska kalla det som förekommer i det inledande spåret men egentligen finns essensen där på ett helt annat sätt en man kan säga om något annat band i den här H.A.T.E-samlingen. Till och med omslaget är mer likt det som Sofia har än något av de andra, så metalversioner av Sofias låtar har aldrig känts lika rätt att skriva som i samband med detta band. Det finns en liten progressiv ådra som genomsyrar denna EP men du får faktiskt leta ganska mycket för att hitta den och Akribi själva säger i en intervju på Sofia Talviks hemsida att de jobbat mycket på att få dit sin egen identitet på låtarna men det tycker jag faktiskt både G.A.I.N och Badmouth lyckades mycket bättre med men då var deras versioner avsevärt sämre än originalen så det kanske inte var så positivt. Jag skulle som sagt vilja säga att förutom ett och annat lite märkligt nytillkommet element så känns det faktiskt ganska mycket som metalliserade versioner av Sofia Talviks fyra låtar. Akribis variant av E är lite längre än Sofias med ungefär en halv minut så sexton och en halv minut tar det att spela dessa fyra spår.

Ljudbilden tycker jag är bra och de bjuder på snygga tungviktsvarianter av originallåtarna, dock skulle jag vilja säga att jag inte är någon större fanatiker av bandets sångerska då hennes röst känns ganska jobbig. Samtidigt tycker jag det är perfekt att det sjungs in med just kvinnlig sång eftersom det passar så mycket bättre till låtarna som i Akribis tappning låter väldigt bra, till exempel andra spåret In the Garden är bättre i Akribi version men inledande 7 Miles Wide är betydligt sämre, speciellt eftersom de kastar in omitiverat vrålande i låten som endast har destruktiv inverkan. Avslutande Lower Case Letters är också mycket sämre än Sofias variant men ändå en väldigt bra låt och kanske den bästa även på Akribis variant av E.

Jag vet att det finns säker många som kommer att påpeka att Akribi har gjort sin egen sak med att inbegripa sitt egna musikaliska epitet på Sofias låtar men när man lyssna på låtarna i stort och inte börjar kolla in synthmattor och sådant så är det faktiskt ganska lika varandra så när på att den ena är lågmäld pop och den andra är heavy metal (progressiv metal om du vill använda sådana epitet). Jag tycker att denna, den sista delen av detta metalprojekt är den bästa och det faktiskt ganska överlägset, det är egentligen bara här jag tycker att Sofias låtar görs verklig rättvisa då de i tidigare fall rörde som i bästa fall schysta heavy metallåtar löst baserade på Sofias original och i värsta fall totalt slätstruken heavy metal. Så Akribi kommer in som en frisk fläkt som det mer kompetenta band jag efterlyst i någon tidigare recension från H.A.T.E. projektet, och de levererar också versioner av låtarna som faktiskt är värda att lyssna på även efter det att recenserandet nu är avslutat.

Jag kan väl avsluta med att säga att både L.O.V.E och H.A.T.E avslutas på bästa sätt och därför sätter jag en snygg punkt på mitt recenserande av L.O.V.E vs H.A.T.E med denna.

HHHHHHH

 

Label: Makaki Records/Triada
Tre liknande band: Sofia Talvik/G.A.I.N./Ball of Mayhem
Betyg: HHHHHHH (5/7)
Recensent: Daniel Källmalm

read in english

Föregående recensioner:
Sofia Talvik - E - Part Four of L.O.V.E
Hate Squad - Katharsis
Yes - In the Present - Life from Lyon

Föregående artiklar:
Mystic Prophecy
Coronatus
Majesty