Band:
Olof Wikstrand – Vocals
Tobias Lindqvist – Bass
Adam Zaars - Guitars
Joseph Tholl - Guitar
Jonas Wikstrand - Drums
Diskografi:
Into The Night (2008)
Guests:
Info
Släppt 2010-05-24
Recenserad 2010-05-20
Det vi får höra på ‘Diamonds’ låter som ett 80-tals heavy metal-band i storform, som Helloween, Rage (eller deras föregångare Avenger) eller Scanner eller Heavens Gate i sina absolut bästa stunder. Det har t.o.m. en sådan ljudbild, inte bara att låtarnas struktur och typ påminner om det, även mixningen har fått en 80-talisering. Och normalt är jag mycket lite för musik av denna typ, när band endera kramar fast vid en ljudbild de använt i 100 år eller när nya band gör “gammal musik”. Men här är det inte alls så. Enforcer låter verkligen skitbra (!), för att uttrycka sig enkelt.
Nu undrar säkert vissa vad fan som menas med att det låter 80-tal? Och det är egentligen ganska svårt att förklara, det har en väldigt egen stil på musik och sång bara. Mycket diskans, refränger där hela bandet sjunger ihop på ett ord och inget annat samt en gitarrdist som blandar fart med ett lite bubbligt riffande. Så förstås den där falsettavslutningen på sista ordet i utvalda sångstycken. Jag tänker Scanners ‘Hypertrace’ hela vägen igenom, och även om det kan tyckas vara en något snäv liknelse för den oinvande så är det en milstolpe i den här typen av musik.
‘Diamonds’ är en snabb, kraftfull skiva som rycker tag i dig, skakar om din långa kalufs och drar in dig i 80-talet igen. Låtar som den inledande Midnight Vice, Katana och den nästan avslutande Walk With Me sticker ut mest i mina öron. Sångaren Olof Wikstrand gör också ett kanonjobb och hela bandet tycker jag låter spännande raka vägen igenom. Jag slår vad om att 99,99% av alla tillfrågade skulle absolut tro att detta kom från 80-talet och med den kvalité som skivan håller raka vägen igenom skulle nog namnet ‘Diamonds’ också lura många att tro att det även var en best-of-platta.
Så... domen från mig. Som egentligen inte gillar nya skivor som låter gamla. Eller för den delen heavy metal så värst mycket. Den är att detta är en av årets klaraste diamanter. Jag vill också slänga in ett extra fint ord för Twin Peaks-hyllningen Walk With Me, som jag redan nämnt som en av skivans bästa låtar - att referera till Twin Peaks kan aldrig gå fel. Och jag tror faktiskt att denna skiva inte kommer kännas fel för minst 6/7 läsare av Hallowed. Mycket Väl Godkänt!
HHHHHHH